Satt uppe lite försent i natt och skrev. När jag insåg tiden, fick jag skynda i säng men det var svårt att somna med alla tankar i huvudet. Det var som att jag fortsatte att skriva i huvudet. Det kändes omöjligt att somna samtidigt som vissa formuleringar blev så himla bra. Vid något tillfälle tyckte jag att berättelsen tog en konstig vändning men det fortsatte att mala i huvudet. Så plötsligt insåg jag att Ola Rapace var med i berättelsen och det ska han inte vara. Jag slog upp ögonen och insåg att jag måste ha drömt och alltså måste ha sovit. Ola Rapace är inte välkommen i mina berättelser.
Gränsen mellan verklighet, fantasi och dröm kan vara diffus och både ge upphov till nya idéer och förbryllande tankar.
Men visst undrar jag över de där fina formuleringarna. Var de dröm eller verklighet?