Ensamt och effektivt

Dagen har varit lång. Min handledare vill att jag ska tillbringa mycket tid på det företag där jag gör exjobb och jag försöker förstås göra som jag blir rekommenderad. Jag har dock ingen egen plats utan lånar av andra. Idag när jag kom var det ont om platser dvs det låg saker och hängde jackor överallt. Men det var ändå inte så många där. Tydligen var alla i olika mötesrum.

Det hela har inneburit att jag suttit ensam större delen av dagen. Har lite svårt att se vitsen med att sitta där för att lära känna andra när de inte är på plats. Idag hade jag ingen att prata med, ingen att fika med, ingen att äta lunch med. Å andra sidan fick jag väldigt mycket gjort. Framåt tretiden fanns inget kvar att göra, däremot har jag mycket att göra i mina andra kurser. Kan man gå då? Eller tycker andra att man går för tidigt? För övrigt är det obegripligt för mig varför man ockuperar arbetsplatser med jackor, när det finns kapprum.

Det är inte lätt att var nya på ett företag. Men jag är väl snart inne i rutinen. Kvällsrutinen med att plugga är jag åtminstone vad vid. Men nu orkar mina ögon inte mer idag.

Dagen som rann ur min hand

Ibland får jag känslan att jag tappar bort några timmar. Idag är en sådan dag. Jag var effektiv under förmiddagen, tog och kort promenad och fortsatte pluggandet under eftermiddagen. Helt plötsligt var klockan sex och jag gav mig själv en paus innan kvällens möten drog igång. De tog slut och vips så är det snart midnatt.

Jag har inte ätit någon lagad mat, jag har inget gett mig själv min lästid (roman) och jag har inte hunnit skriva på någon novell. Jag har missat nyheterna och missat att komma lottoresultatet. Var tog tiden egentligen vägen?