Mellan fyra ögon

Mellan fyra ögon av Denise Rudberg är den fjärde boken i serien om åklagarsekreteraren Marianne Jidhoff. Det är några år sedan jag läste de tidigare böckerna i serien men kommer snabbt in i berättelsen. Som jag förstår det har Rudberg släppt den nionde boken i serien, så denna är knappast ny.

Polis och åklagare utreder ett mord. En man har blivit dödad av ett hårt slag i huvudet och polisen utreder olika personer i den mördade mannens närhet. Mannen satt i styrelsen för en skola och skolans rektorn är en av de personer med mystiskt förflutet.

Själva mordgåtan är tunn och polisarbetet är ganska simpelt, knappt så att jag vill kalla detta för kriminalroman. Fokus i berättelsen, som jag upplever det, handlar om huvudkaraktärerna och deras liv. Polisernas och åklagarsekreterarens kärleksliv upptar en stor del av berättelsen som innehåller alldeles för mycket sex för min smak.

Språket är lättsamt och har ett driv, så jag kan förstå att många uppskattar att läsa. Själv ser jag det som trevlig underhållning för stunden och det passar ju utmärkt i bland.

Bara tre kan leka så

IMG_4091Denise Rudberg har skrivit Bara tre kan leka så och det är den tredje boken i serien om åklagarsekreteraren Marianne Jidhoff. Jag har läst tidigare böcker i serien som jag uppskattat. Det är enkla kriminalhistorier och det är mer intressant att följa karaktärerna och vad som händer i deras liv.

Även denna bok är lättläst och lite småmysig att läsa. Avkopplande läsning men massor av lyx. Jag blir väldigt sugen på att besöka några av bagerierna som nämns i boken.

De här boken köpte i samband med att Denise Rudberg besökte biblioteket i Sollentuna. Det var väl inte så länge sedan, kan jag tycka men det var ju fel. Denise har ju själv skrivit i boken att det var december 2013. Tiden går.

Inte riktigt enligt plan

IntIMG_3343(1)e riktigt enligt plan av Denise Rudberg och Hugo Rehnberg är en alldeles vanlig kärlekshistoria. En sådan som jag tyckte om att läsa när jag var 15 år (i smyg) men som jag för länge sedan vuxit ifrån. Det är mycket svårförklarligt hur boken hamnat i min ägo och hur den dessutom hamnat i min semesterpackning. Och att jag läst ut boken, jo jag undrar om jag fått solsting.

Det tog inte många minuter innan jag insåg att detta inte vår något för mig. Istället för att irritera mig på handlingen, har jag försökt lista ut mer om Rudbergs sätt att skriva och varför det attraherar många läsare. Man kan ju alltid lära sig något.

Något yttrande om boken kan jag inte ge. Det här är inte min genre. Jo förresten, den är extremt lättläst.