De hemlösa katterna i Homs

De hemlösa katterna i Homs av Eva Nour är en fin beskrivning av en pojkes uppväxt i Syren. Berättelsen sträcker sig från när pojken föds, 1987, till någonstans ca 2015-2016. Det är en berättelse om en trygg barndom, ett liv under revolution och krig, att överleva i ruiner och om att fly för frihet.

Pojken vi får följa lever i en familj i ett allt mer oroligt Syrien. Han växer upp, läser på universitet och vill helst undslippa militärtjänstgöring. Han startar företag med illegal verksamhet i gott syfte men ett abrupt slut. Han blir kartritare under sin militärtjänstgöring och lever under flera år i en krigshärjad stad som de flesta övergivit. Pojken som förstås växer upp till man upplever ohyggliga händelser och har även en ofantlig tur i mycket.  Allt är mycket vackert beskrivet med mycket värme.

Jag gillade att läsa boken, åtminstone till en början men för mig gav den inga svar. Jag upplever att berättelsen är lite för okritiskt skriven och den ger inga tydliga förklaringar till agerande, inga kval, ingen ånger. Boken är skriven under pseudonym av en svensk journalist som har en relation med mannen som boken handlar om. Kvinnan har gjort en berättelse av vad mannen berättat för henne. Detta är inget hon döljer utan finns med som korta avsnitt. Det är kärleksfullt och kanske mer som en kärleksförklaring till mannen än en berättelse om livet i Syrien.