Igår mötte jag en mamma med sin lille son när jag skulle gå genom spärren till pendeltåget. Grabben var typ 4-5 år.
”Mamma, flickan som kommer där, jag menar damen…”
Inte ofta man blir kallad dam och kanske krävs det en femårig charmör för att få det epitetet. Vi var i alla fall flera som fick chans att le och det värmde i hjärtat. För ibland krävs inte mer än så.