Att promenera är en viktig del av mitt liv, därmed även en viktig del av min semester. Vistelsen i Varberg är inget undantag. Kurortshotellet där jag bodde ligger några km utanför stadskärnan och det finns en mycket välarrangerad strandpromenad men anor långt bak i tiden att ta sig fram på. Numera är den helt asfalterad men det finns en sidostig men mjukare underlag. Just denna strandpromenad gick jag varje dag, ibland flera gånger om dagen, och det kändes lika bra varje gång. Det är något speciellt med att promenera längs havet.
Det finns även fina promenader i hotellets närområde och söder ut, mot Apelviken. Att vandra där var vackert men lite för snart kommer man fram till badstränder och stoj så jag saknade lugnet. Däremot gillade jag att passera ”En konstnärs sommarnöje”. Carl Larsson har bott i området, numera är enbart tomten kvar, men jag fick ändå en känsla av vad han kan ha upplevet i naturen. Det känns kul.
Varbergs fästning passerade jag under hela veckan med det var först sista dagen före avfärd som jag gick upp på fästningen. Jag uppskattar att vi har så bra möjligheter att besöka slott, borgar och ruiner och fritt få ströva runt. Just den här dagen fanns ingen visning som passade mitt tidsschema, då är friheten för egna upptäckter bra. Och efter en sådan utflykt – då är man värd en stor glass!