Behöver gott om tid

Under helgerna försöker jag ta hand om mig och idag hade jag tid för en behandling. Försökte boka av så snart jag insåg tågproblemen men då var det försent. Avbokning skulle ske 3 dagar i förväg. Istället för pendeltåg blev det ersättningsbuss. Det var inte helt självklart att veta var ifrån de skulle gå och när men jag hade tur och hittade rätt buss direkt och den var dessutom relativt folktom. Men det tar betydligt längre tid med buss och därtill byten innan jag var på ett tåg mot min destination. Behöver räkna med minst 40 minuter extra tid, och för att vara säker behöver jag alltså åka en timme tidigare än jag brukar.

Min terapeut jobbar vanligen med fotvård och när hon såg mina fötter kunde hon inte låta blir att kommentera små skavanker. Hoppas att egenvård räcker, annars får jag boka tid för fotvård. Jag har inte ont på något sätt men det är sådan skavanker som kan ge skavsår och skador vid vandringar, därav vill jag vara rädd om fötterna. Vi kom att prata om att fötterna faktiskt mår lite bättre nu i pandemi-tider. Jag sitter ofta barfota här hemma och klämmer aldrig ner fötterna i snygga inneskor eller går i klackar såsom jag kan göra på kontoret. Fötterna har det bra och jag viftar glatt på tårna varje dag.

Som alltid var det mer folk på tåg/bussen hem så man får verkligen vara försiktig och vara tydligt med att man förväntar sig att andra ska hålla avstånd. Och apropå avstånd. Hej och hå vilka köer det är utanför systembolagen idag. Tog för givet att det var sådant man prioriterar bort nu men så är det uppenbarligen inte. Man lär sig mycket om människans prioriteringar i dessa tider.

Väder

I torsdags tog jag bilen mot Örebro. Det var väderomslag på gång och jag ville köra innan snön och temperaturen föll. Det var klokt. Jag körde de 20 milen i hällregn och bara någon plusgrad. Det blev snabbt mörkt och de våta vägbanorna slukade ljuset. Jag var så glad att komma fram utan problem.

När jag vaknade på fredagsmorgonen var det till ett vinterlandskap. Det var riktigt halt när jag var ute och skottade. Under dagen läste jag om olyckor i trafiken. Tog beslutet att ta buss in till stan i Örebro. Jag har nog inte åkt stadsbuss i Örebro på 30 år sedan det kändes kul. Problemet var att det inte kom någon buss. Jag väntade och väntade och frös i kylan. Började till och med tvivla på om jag stod på rätt busshållplats. Det gjorde jag men det tog 35 minuter för bussen att komma. Ingen ursäkt och ingen förklaring.

Efter konserten stod jag och pratade en stund med mitt sällskap innan jag drog mig mot busshållplatsen för att åka hem. Bussen hade gått och det var 55 minuter till nästa. Åh så jag frös. Och muttrade. Hade glömt hur sällan bussar kan gå. Nej, stadsbuss i Örebro är inte min grej. Det tog hela natten att tina upp.

Under lördagen bytte jag till vinterdäck på bilen. Men det var fortfarande mycket is och med dubbfria däck måste man ta det försiktigt. Hemresan under söndagskvällen gick bra eftersom det stora vägarna var rena och fina. Framförallt kändes det bra att nästan alla tog det lugnt, nästan ingen körde max tillåten hastighet utan anpassade efter mörker och halka. Det gav en skön rytm.

Som ni anar så har jag respekt för vädret och undviker onödiga risker. När jag har gott om tid finns ingen anledning att chansa. Men jag gillar inte att frysa så det är hög tid att ta fram ännu varmare kläder. Ull är bra!

Efter vandring – hemresa

När jag kände mig klar med min vandring på Österlenleden, tog jag en buss till Kristianstad. Därifrån väntade tåg till Hässleholm och sedan vidare till Stockholm. Att resa i vandringskläder går men är ju inte helt fräscht. Därav hade jag förberett visst ombyte samt fick gå på upptäcksfärd för att hitta en toalett där man kan tvätta av sig och byta om. Det är inte helt enkelt. Det är inte så gott om offentliga toaletter, många är trånga och har många speciallösningar för vatten och tork. Allt löste sig och den sista uppfräschningen fick ske på tåget.

Fick lite tid i Kristianstad och hann få i mig lite mat i magen och köpa med matsäck till tågresan. Solen sken och det kändes verkligen som sommar och semester. Dock är det lite otympligt att strosa med ryggsäck på ryggen, så det blev mest fönstershopping.

Tågresan hem gick över förväntan bra. Det är gott om spårarbeten och problem men just den här resan var i stort sett förskonad vilket jag är tacksam för. Ett fem dagar med vandring så är det gott att komma hem igen. Även om jag redan längtar till nästa vandring.