Julbrev

Under torsdagen slogs ett nytt rekord. Posten kom kl 18.42 och det är det senaste jag fått posten utdelad i brevlådan. Tur att det inte var något jag väntade på.

Posten innehöll en glad överraskning. Min brevvän hade skrivet ett långt brev med en julgåva i forma av boktips. Det uppskattar jag mycket. Hon är kunnig och jag är trevligt att få tips från någon som läser sådant som jag vanligen inte läser. Jag har bara träffat min brevvän en enda gång fysiskt och vi håller kontakt via brev och kort. Det känns ovanligt idag men jag tycker mycket om vår vänskap.

Så även om posten kom sen, så var den värt att vänta på.

Ett vykort

Igår när jag kom hem, låg det ett vykort och väntade innanför dörren. Det var vackert, stort och avlångt. Det var från min brevvän.

Jag träffade min brevvän för många år sedan, då vi bodde en vecka på ett Hälsohem. Kvinnan är ca 20 år äldre än jag och vi hade en trevlig vistelse tillsammans. Vi är mycket olika varandra, lever våra liv på olika sätt och det berikar. Vistelsen vid hälsohemmet är enda gången vi setts och sedan dess skicka vi brev, brevkort och vykort till varandra och uppdaterar oss om hur livet flyter fram.

Dessa små hälsningar betyder så mycket Det är en fin vänskap, trots att vi inte känner varandra särskilt väl. Det finns en omtanke i vänskapen. Det finns ett lugn i brevskrivandet där orden får en betydelse.