Nightingale

Även lördagskvällen tillbringades i biosalong och denna gång såg jag ”Nightingale”. Eller såg och såg… den var så otäck att jag satt med handen framför ögonen och fick ofta blunda.

Det här är en av det mest otäcka filmer jag sett och jag kan inre rekommendera den till någon. Det är så många hemska scener med otäckheter och ren grymhet med massor av våldtäckter, mord och rena avrättningar. Jag kan räkna med mardrömmar framöver och jag förstår dem som lämnade salongen. Jag var definitivt inte ensam om att vända bort huvudet och sätta händerna framför ansiktet. Visst fanns det bra delar i filmen en den var alldeles för grym för oss vanliga människor som värnar om vår mentala hälsa.

Porträtt av en kvinna i brand

Jag är ingen flitig biobesökare men ibland sätter jag fart och ser bra film. Igår såg jag ”Porträtt av en kvinna i brand”, en fransk film som utspelar sig på 1700-talet. En kvinnlig konstnär får i uppdrag att måla av en kvinna. Porträttet ska till den blivande mannen som vill se hur kvinnan ser ut. Kvinnan vill dock inte bli bortgift, därför inte heller bli porträtterad så konstnären får göra porträttet i smyg.

Filmen har fått bra kritisk och var en av favoriterna i filmfestivalen i Cannes. Jag har dock ingen koll på utmärkelser och priser.

Jag gillade filmen som var vacker, dramatisk och med många starka kvinnor. Nu när jag tänker efter så fanns knappt manliga karaktärer, enbart i korta sekvenser. Eftersom jag inte kan franska, missade jag den språkliga dimensionen helt och hållet vilket jag kan sakna. Jag är helt utlämnad till översättningen. Möjligen är jag även lite för pryd för fransk film, det är en del naket kan jag avslöja.

Det blev i alla fall en fin filmkväll och jag gillade filmen som var mycket vacker.

 

Tiden som rann och försvann

Efter en dag på kontoret med mitt exjobb, fick jag rusa hem för att vara med i ännu ett webbaserat seminarium. Vår lärare är ambitiös och det visade sig ett en i vår grupp är det också. Seminariet skulle ta max en timme men tidigare sessioner har varit klara på 15-20 minuter så jag hoppades på att bli klar i förtid. Det skulle nämligen innebära att jag hann till en tidig bio, något som jag sett fram emot den senaste veckan. Men det bli ju inte alltid som man tänkt sig.

Var och en av oss i gruppen skulle presentera en fråga med ett svar, en kort presentation på 3 minuter. Den första tjejen i vår grupp valde dock att prata i dryga 25 minuter. Det var inte ens möjligt att koncentrera sig på vad hon sa till slut, det var ju inget nytt eftersom vi alla läst samma material. Tiden rann. När vi sedan skulle få feedback fortsatte svadan genom att kommentera precis allt. Det innebar tyvärr att vi inte hann med allt på våra 60 minuter. Tiden försvann.Och någon bio blev det inte heller.

Jag är mycket medveten om att jag inte har något rätt att vara sur. Tjejen tog för sig. Kanske att hon ville visa framfötterna, även om det blev alldeles för mycket och tog över på ett besvärande sätt. Men jag tycker att jag var värd det där biobesöket och hade verkligen hoppats på tur med tiden. Så det känns lite sur ändå. Men nu har jag ”skrivit av” mig det och kan gå vidare med andra kvällsaktiviteter. Det finns fler ju inlämningsuppgifter att göra!

Tulpanfeber

Jag har varit på matiné! För mig känns det lite lyxigare än att enbart gå på bio. Jag gillar dagbio och att jag hinner smälta och tänka på filmen efteråt.

Idag såg jag ”Tulpanfeber”. Det är 1600-tal i Amsterdam och en ung kvinna blir gift med en rik affärsman. Mannen önskar sig en arvinge, en son. I huset finns en husmor som är kär i fiskhandlaren. In i handlingen kommer även en konstnär som ska måla ett porträtt av affärsmannen och hans fru. Så sätter intrigen igång.

Det man får lära sig är att girighet inte är bra, inte heller otrohet är att rekommendera. Båda kan ge livsavgörande konsekvenser. Man får även lära sig att det är dumt att supa bort andras förmögenhet och man ska inte heller lita på folk som har en tendens att supa bort andras förmögenhet. Förmodligen försöker filmen lära oss något om ärlighet, oklart vad.

Det här är en film med en hel del naket. Kärlek och sex var tydligen en stor del av vardagen i 1600-talet Amsterdam.

Det är ingen kalkon men inte heller det bästa jag sett. En film jag lägger bakom mig ganska omgående.

Grå lördag

Det är grått i Malmö. Det är som att solen inte riktigt når ner hit. Regnet har hängt i luften hela dagen och ibland har droppar trillat ner. Malmöfestivalen fortsätter men många aktiviteter och mycket folk på gatorna.

Efter en lång och lugn frukost valde jag en tur på vattnet. Det finns en padda-liknande båt som åker runt på kanalen i Malmö. Man passerar under ett 20-tal broar och får höra en del om stadens historia och byggnader under tiden. Jag kom precis då båten skulle gå, så jag hann inte köpa med mig fika, vilket jag annars tycker är mycket trevligt.

Förmiddagskaffet intogs på Pâtisserie David. Små och goda bakverk men ack så svagt kaffe. Undrar om det verkligen var meningen att det skulle vara så blaskigt. Hade aldrig gissat på kaffe om det vore en blindtest. Nåja, hann med lite shopping under eftermiddagen innan jag rusade till biograf Spegeln.

En helt underbar biograf. I den salongen jag valde, satt man skönt i stora och mjuka fåtöljer. Mellan stolarna fanns ett litet bord och en myslampa för att man ska kunna se vad man äter och dricker under föreställningen. Det fanns en bar inne i salongen där man kunde beställa förfriskningar. Helt i min stil!  Tyvärr var filmen inte min smak. Den heter ”Baby driver” och jag lockade av Kevin Spacey som är min favoritskådepelare. Filmen är allra mest biljakt, mycket action, lite komedi, lite romantik och många elaka busar.

Nu måste jag pusta ut på hotellrummet och kolla friidrotts-VM på tv. Mitt hotell rum har utsikt över Gustav Adolf torg som är Malmöfestivalens mat-torg och där även en scen finns. Uppträdande till 00.55 men sedan får jag sova.

Sameblod

Det händer att jag går på bio och i gårkväll var en sådan kväll. Jag och några väninnor såg ”Sameblod” och det är en stark film.

Det börjar i nutid med en begravning men snart få vi en tillbaka blick och större delen av filmen handlar om en samisk flicka som drömmer om ett annat liv än det hon har. Hon är stark och tar steg för att frigöra sig men det är inte helt lätt.

Jag blev starkt berörd. Det finns mycket om hur samiska flickor har haft det, som man helst inte vill tro att det är sant men ändå nyttigt att få ta del av. Däremot är det lite svårt att veta tider. Hur gammal är flickan? Tonår? När i tiden utspelar sig detta? 30-tal? 40-tal? 50-tal? Jag vet faktiskt inte.

En mycket sevärd film. Det berörde mig djup och jag kommer att tänka på den länge.

 

Fyren mellan haven

Igår var jag på bio med en väninna och vi såg ”Fyren mellan haven”, en vacker film med djupa dilemman. Det är storslaget att se, så vackert och så mycket av kraftfullt väder. Skådespeleriet är bra där agerande är mer omfattande än språket.

Eftersom att jag läst boken visste jag vad det handlade om och hur det skulle gå. Det förtog lite av upplevelsen. Som det så ofta är, kan inte en film inte göra boken rättvisa. Jag blev mer berörd av boken. Men filmen är absolut bra och sevärd.

Den allvarsamma leken

Nästan två års längtan är över. Ikväll har jag sett filmatiseringen av ”Den allvarsamma leken”.

Mitt intresse för berättelsen om Lydia och Arvid startade då jag såg en pjäs på Stadsteatern i Stockholm, det blev en stor upplevelse. Jag blev så intresserad att jag ville läsa hela boken och det gjorde jag förstås. Det var i det sammanhanget som jag upptäckte filmatiseringen och min längtan började brinna.

Filmen var en långsam historia. Inte särskilt mycket dialog, däremot fokus på det gånger paret träffades. Stockholmsskildringar var nästintill frånvarande, ja det var mycket som jag saknade i den här filmen. Jag tror att jag både suckade och gäspade under filmens gång. En fin film men jag tycker inte att den gjorde berättelsen rättvisa.

 

Vilsen i biotablån

Tänkte att jag skulle gå på bio. Jag bor på hotell nu ett par dagar och har nära till flera biografer. Det känns så lyxigt att ha nära till och från biografen. Men hur ska jag orka? Och vad vill jag se?

Orken kan jag kanske fixa med starkt kaffe. Men att veta vad jag vill se är inte alls lätt. Jag kan inget om filmer, känner inte igen namn på regissörer och det är även många skådisar som jag inte heller känner till.

Försökte besöka SFs hemsida. Säkert bra men jag är ovan och jag tycker att det är svårt att navigera rätt.

Mycket skönare att slappa på hotellrummet. Och nu orkar jag inte gå ut.

Så ock på jorden

Var på bio igår och såg ”Så ock på jorden”. Jag gillar svensk film och jag gillade ”Så som i himlen”. Jag har läst några recensioner av filmen med blandade åsikter och jag hört flera bekanta rekommendera filmen.

Min upplevelse är ganska neutral. Det är tidvis mysig stämning i filmen, några bra skådespelarinsatser och vackra vyer. Men storyn är alldeles för tunn. Det håller ju inte för en hel film. Det finns dessutom intressanta sidospår som inte tas om hand, de rinner ut i sanden vilket är väldigt trist. Filmen är fysisk och högljudd med mycket skrik och skrän. Alla låter väldigt mycket, med enda undantaget av ett spädbarn som alltid är tyst!

Jag fick en trevlig biokväll tillsammans med väninnorna men det är inte en film jag rekommenderar till andra. Spar tid och pengar till annan film.