Regn

Så efterlängtat regnet är. Igår regnade det nästan hela dagen och det var alldeles underbart. Naturen behöver regnet och vi människor behöver variation i vädret. Det har varit soligt i stort sett hela sommaren så det kändes fint med en lugnare regnig dag.

Trots att jag uppskattar regnet så uppskattade jag inte att köra bil igen. Jag ser väldigt dåligt i regn, har jag upptäckt. Allt blir jämngrått och när man blir omkörd och överspolad så ser jag nästan ingenting. Jag har förstås vindrutetorkarna på snabbt intervall men det är något med allt vatten som gör det grumligt. Jag har en misstanke om att det är att vattnet inte alltid har någonstans att ta vägen. Vet inte riktigt hur vägarna är konstruerade och asfalten blandad men det något som gör att vatten ligger kvar och skvätter. Jag kom fram tryggt och säkert, det är ingen fara men jag tycker inte om det.

En regnig dag passar utmärkt för läsande och skrivande, så jag for iväg till biblioteket. Där möttes jag av en stängd dörr då det tydligen har helgstängt under sommaren. Jag har förvisso tillgång till fler biblioteket men de böcker jag hade på listan, fanns bara på det stängda biblioteket. Så kan livet vara ibland.

Fick i alla fall en lugn läskväll på soffan. TV-tablån ger knappast någon konkurrens så även om boken jag läser inte är särskilt bra så är den ändå bättre än tv-alternativet.

Många mil

Denna soliga och fina lördag har jag tillbringar i bil och på kyrkogårdar. Jag har kört till  Örebro och planterat blommor på fyra gravar på fyra olika kyrkogårdar. Å ena sidan blev det väldigt många mil, drygt 45 mil totalt, men det gav även väldigt mycket avkoppling. Jag har inget emot att köra bil, det ger mig tid att tänka utan att grubbla eftersom man måste vara alert och fokusera på trafiken. På vägen hem hittade jag någon radiokanal med bra musik. Jag diggade och sjöng med. Det var så länge sedan jag lyssnade på musik och sjöng med så det var kul. Jag kände mig glad.

Det känns även fint att gravarna som jag sköter är vårfina. Det är förstås svårt att pyssla mycket när man bor så långt bort men det finns en del tåliga växter. Tre av gravarna ligger hyfsat skyddade och som har lite skugga under delar av dagen, vilket växterna mår bra av. Men den fjärde graven ligger helt oskyddad med mycket sol vilket gör att det torkar hopplöst fort. Måste hitta en ny lösning nu när inga andra släktningar kan hjälpa till att vattna.

Nu ska det bli skönt att sträcka på rygg och ben och sjunka in i en bra bok.

 

Oväder

I fredags hamnade jag i två förfärliga åsk-och regnoväder. De sägs vara lokala men för mig som körde bil kändes som att jag åkte mitt i ovädret. Det var hemskt. Trots att vi saktande ner och nästan kröp fram så var sikten tidvis obefintlig. Det var bara att hoppas på tur. Jag såg inte bilarna framför mig och jag hoppades att bilarna bakom såg när jag bromsade in för att sänka farten ytterligare. Trots oväder, tycker vissa lastbilschaufförer att det är helt okey att köra om och dundra förbi. Urk, så otäckt.

Denna gång gick allt bra, båda gångerna. Men för att vara helt ärlig fanns egentligen inga större marginaler. Ingen av oss som kröp fram kunde se ordentligt om något oväntat dykt upp på vägen eller längs väggrenen, och de som körde fort hade än mindre chans. Det tycker jag är riktigt otäckt och i efterhand är jag tacksam att allt gick bra. Dagens vägar har inga bra utrymmen att stanna vid och det var långt till nästa avfart. Det bidrog kraftfullt till att det blev så otäckt. Jag erkänner att jag var riktigt rädd.

Det blev också en tankeställer om hur snabbt och väntat man kan hamna i dessa svåra situationer. Hällregn har jag varit med om men detta vara något över det vanliga, vilket gör de svårt att föreställa sig innan man själv har upplevt det. Därtill insikten att vissa medtrafikanter tycks sakna vett och sans. Det är ju sådant man önskar att man inte behöver lära sig.

Glad överraskning

Hu så det har regnat idag. Jag har varit ute på vägarna och vindrutetorkarna fick jobba hårt. Det kändes som att köra 20 mil i hällregn. Men det var det värt. Min mamma visste inte om att jag skulle komma och hon fick på så sätt en väldigt glad överraskning. Jag hade med mig både bullar och paket men det som värmde mest var nog ändå överraskningen. Paketet innehöll en skärbräda med skånemotiv vilket uppskattades mycket.

På vägen till föräldrahemmet ringde jag och förvarnade min pappa, så att de skulle hålla sig hemma. Han började spela teater och lurade mamma rejält när hon undrade varför hon inte fick prata med mig när jag ringde. Jag får nog erkänna att hans skådespelartalang bidrog till att glädjen blev så stor när jag dök upp.

Nu sitter jag som klistrad fram Tv4:s valvaka. Det ska blir riktigt spännande att få ta del av resultatet.

 

Örebro och Askersund

I fredags tog jag tåget till min barndomsstad, Örebro. Min bil har varit hos mina föräldrar och det var dags att hämta den. För mig är bilen en stor frihet och jag har verkligen längtat efter den.

Mina föräldrar är sjukliga så det blir mycket att hjälpa till med när jag är där. Och det blir alltid väldigt intensivt. En natt räckte för denna gång.

I lördags tog jag bilen och styrde mot Vadstena. Hann även med ett stopp i Askersund. En tidigare kollega har flyttat dit och driver en kiosk. Det var kul att se hur hon har det. Vi var aldrig nära vänner men har kontakt via facebook. För mig är det trevligt med bekanta om man kan träffa för en stund. Det behöver inte vara svårare än så.

Att köra bil, lyssna på musik, göra stopp när helst jag känner för – det är riktigt avkopplande för mig. Jag får se mycket och jag hinner även tänka. Ett sätt att få lite tid för mig själv.

Min dag

Det är min dag, då det är min födelsedag och den har varit lugn och skön. Inget stort firande utan mer fokus på välbefinnande.

Unnade mig att ”okynnesköra”, bilkörning utan tydligt mål, där jag besökte olika platser som jag tycker om samt kollade på ställen där jag vill bo. Att köra bil kan vara avkopplande och det är något som betyder en del för mig.

Att drömma om bostäder fick mig att tänka på moodboard, typ collage om hur man vill ha det. Jag har börjat kolla lite, se om det kan vara något för mig.

Låg en stund på soffan och läste men somnade lite då och då. Åh, så skönt.

Har precis kommit på att jag glömt äta mat, så det ska jag nog åtgärda nu.

Därtill måste jag hylla facebook som erbjuder ett enkelt sätt för att skicka en grattishälsning. Oj vilken glädje och energikick det ger. Känns fint i hjärtat att vara ihågkommen.

 

 

 

Morgonkaffe

Efter ännu en helg i föräldrarnas tjänst, känns det skönt att få en lugn morgon med mitt morgonkaffe. Som jag skrivit om tidigare så bor mina föräldrar 20 mil från mig och det innebär att jag sover över när jag behöver dem. Det innebär även att det ofta blir intensiva besöka där de vill umgås mycket. Det är okey men jag blir lätt utmattad, mest mentalt.

När jag körde hem igår kväll var det mörkt och dystert, ett mörker som slukade allt ljus. Det gäller att hålla sig koncentrerad och jag tror att den starka fokuseringen bidrar till den trötthet jag nu känner.

Handling ingår i min föräldraservice och det har visat sig vara ganska knepigt att hitta rätt i vad de vill ha. Ironiskt nog var mitt eget kylskåp tomt nu när jag öppnade dörren i morse. Ingen frukost till mig. Kaffe finns men ingen mjölk. Morgonkaffet smakar ändå utmärkt. Lugn och harmoni ger god smak.

Släppa tankarna

Näst efter promenader, är bilkörning ett mycket bra sätt för mig att få släppa loss tankarna. När jag kör får jag både vara ensam, men inte så grubblande att jag tappar fokus. Bilkörning är avkoppling. Ikväll fanns röriga tankar som behövde sorteras.

Tog en rejäl omväg hem från affären. Det var en riktigt mastig dimma som sätter fart på fantasien. Dock väldigt svårt att se alla människor och hundar som är ute i trafiken. Lite läbbigt faktiskt. Ikväll såg jag två tjejer. Däremot såg kan knapp deras pyttelilla vovve. En reflex på jycken vore bra. Jag fick verkligen koncentrera mig för att se i dimman.

Samtidigt gillar jag det mystiska och det rofyllda i dimman. Den döljer men man kan lika gärna se det som att den omsluter, mjukt och mysigt. Den ger ett inre lugn. Men ens så var tankarna glada igen och jag började sjunga med i låtarna som spelades på radion. Bara att styra hem igen, lättad och lycklig.

Bilkörning kanske borde ges på recept.

Fina frysen en frusen lördag

Natt avfrostning av frysen gav fint resultat. Nu är frysen isfri och fin och även rensad från arkeologisk fynd. Det finns mest handplockade blåbär och lingon i min frys. Sparris med bäst-före-datum 2004 fick inte bo kvar längre. Aktiviteten tog dock lite för mycket av min välbehövliga sömn så lördagen har känt aningen energilös.

Skotta fram bilen och sedan köra 13 mil i bil. Att fira min brorson som fyllt år var dagens höjdpunkt. Pojken är svårt handikappad och han betyder mycket för mig. Självklart fick han flera fina paket av mig och det hoppas jag att han uppskattar. Trafiken var lugn men vädret lite trist och på hemvägen var väglaget inte så kul. Det tog sin tid att ta sig hem.

Kanske var det väglaget som gjorde att jag glömde att stanna och handla på vägen hem. Den efterlängtade lördagsmiddagen blev därför pyttipanna med ägg. Kanske inte så festligt som jag tänkt mig, men det är ju i alla fall mat. Ska blir riktigt skönt att krypa upp i soffan och dra filten över mig. En frusen lördag kräver mys och värme. Och kanske en bra bok.