Paket

Svagheter har jag gott om och en av mina svagheter gäller smycken från Sägen. Jag är väldigt förtjust i smycken som är gjorda av porslin i känd design. När jag fyllde år gav jag mig själv ett par örhängen och halsband som jag är gillar verkligt mycket.

I helgen fick jag något infall och råkade beställa tre nya halsband. De kom idag men jag får inte öppna än, sådana är min regler. Ett halsband ska jag få i morgon, ett ska jag få när jag lämnar mitt manus till testläsare och ett ska jag få när jag uppnått ett ytterligare av årets mål. Det är alltså belöningar, därav får jag hålla mig och inte öppna innan målen är uppnådda.

Härligt med mål, belöningar och ha något att se fram emot!

Belöning

Började dagen men att skriva på min roman. Har kommit på att det är bra att ta hand om nattens tankar direkt, alla idéer som kommer när jag slappar av. Det gick bra och helt plötsligt när jag tittar, ser jag att jag passerat ytterligare ett delmål. Jag har tagit mig över en rejäl tröskel och jag är både stolt och glad. Ännu ett viktigt delmål på väg mot slutmålet. Efter en galant segerdans bestämde jag mig för att unna mig en present och jag valde att få en dator. Med glada steg klev jag ut i snöyran för att hämta hem min belöning. Det är lycka!

Generöst med en så pass dyr present kan tyckas men om jag ska vara helt ärlig har jag behövt en ny dator under många år, så det var verkligen skönt att få det gjort. Datorn kom hem tryggt men tyvärr fick jag inte med mig allt jag behövde så installationen får dröja någon dag. Jag anar att jag även behöver rusta mig med mer tålamod innan jag sätter igång.

Kanske blir det något mer firande ikväll. Eller så nyttjar jag tiden till att skriva lite mer.

Ljuspunkt

Vaknade med fruktansvärd huvudvärk så dagen har varit ovanligt seg. Får erkänna att det påverkar koncentrationen även om jag försökt få mycket gjort. Ömsom framgångarm, ömsom bakslag. Som vanligt, alltså.

Framåt lunchtid kom dagen höjdpunkt då det damp ner ett vackert kuvert i brevlådan. En inbjudan till dop i slutet av augusti. Det känns väldigt fint att ha något glatt att se fram emot. Då har jag antagligen fått svar på antikroppstest och vet hur nära den lille jag vågar gå. Fram till dess ska jag klura ut någon fin present.

När jag kände mig klar med jobbet, tog jag mig till bibblan för att hämta en reserverad bok. Jag har flera böcker här hemma, vilket går bra eftersom det är sommarlång med lite längre lånetid.

Nu väntar jag på att tvättmaskinen ska jobba klart. När tvätten är hängd är dagens göromål klara och då väntar bokläsning som belöning. Jag älskar belöningar.

Belöning

För mig är små belöningar ett sätt att känna att jag utfört ett bra jobb. Jag sätter upp mål, genomför och berömmer mig själv för bra arbete när jag lyckas.

En nyinförd regel är att jag får köpa en bok eller ett nytt te när jag genomfört en bra intervju. Egentligen får jag inte köpa böcker men jag älskar dem och vissa vill jag gärna ha och behålla dvs inte enbart låna bibblan. Efter en intervju igår kände jag dock inte för en bok, jag hittade ingen som lockade. Efter en tuff intervju idag kände jag att jag mycket heller ville ha ledig tid att läsa de böcker jag redan har, än att få en ny. Så nu ligger jag på soffan och läser!

Å andra sidan, i morgon får vi veta vilka som får Nobelpriset i litteratur och kanske att jag då blir inspirerade att ta mig an ett nytt författarskap. Jag har ju två bokköp ”innestående”.

Post-tenta-koma

Har vaknat upp till en ny vecka vilket betyder att jag överlevde den förra. Det känns skönt. Det var en tuff vecka med många viktiga avgöranden och deadlines. Nu sitter jag med kaffemuggen och stirrar lite tomt framfört mig. Kroppen är helt slut.

Jag har en lugn vecka att se fram emot. Jag ska fixa här hemma och förbereda inför nästa termin. Har förvisso ett obligatoriskt seminarium att delta i och ett styrelsemöte som måste genomföras men i övrigt få deadlines. Därutöver behöver jag säkerställa att jag har ett företag där jag kan göra ex-jobb, leta ämnesgranskare mm. Men jag ska verkligen att försöka vila och samla energi genom promenader, njuta av solsken och annat som ger återhämtning.

Vanligen är jag bra på att belöna mig när jag gjort något utöver det vanliga, när jag nått mål eller lyckats på ett bra sätt. Idag blir det dock ingen belöning. Jag har lovat mig själv en lite större belöning när resultatet dvs betygen är klara och om/när jag får klart med ex-jobb. Så jag får stå ut ett tag till innan det är dags att fira.

Ingen belöning. Än.

Har landat en aning efter gårdagen ansträngning vid Tjejmilen. Jag genomförde loppet som planerat men jag känner mig inte nöjd. Av den anledningen vet jag inte om jag är värd min utsatta belöning. Jo, jag är hård mot mig själv. Har ägnat förmiddagen åt att förhandla med mig själv om ett tilläggsmål för att få min present.

Min tanke är att jag skulle kunna använda september som en nystartsmånad för träningen. Och om jag lyckas, så får jag belöningen som jag suktar efter. Jag har dock inte kommit på hur målet ska utformas, så det får jag jobbar vidare med. Till dess kollar jag på webben och fortsätter drömma om min belöning.

Att motstå häst och släde

Idag var det dags för en ny tur på min 5km-runda. Ingen sol idag heller, men åtminstone lite ljus. Jag försöker har ett tema, ett fokus för varje runda och idag försökte jag koncentrera mig på att hålla fart, ta ut stegen och ändå försöka slappna av i kroppen och undvika onödiga spänningar.

Att räta på ryggen, sänka axlarna och låta armarna pendla löst är enkelt rent fysiskt. Ändå så lätt att glömma. Det tar tid att få det till en naturlig stil. Tänker att det inte är så konstigt efter år av stressade axlar, krum rygg och bristande hållning. Samtidigt är det skönt att sträcka på sig och det är bra träningen.

Dagens distraktion bestod av att det var öppet på slottet (ej kungligt) som jag passerar. Det var mycket folk, mysiga eldar, fika och möjlighet att åka häst och släde. Det hade jag gärna gjort om jag inte vore så fokuserad på min träning. Tyvärr har vi inte så mycket snö här hos mig. Grässtråna stack upp under medar och hästens hovar. Jag som funderar på skidåkning, kan sluta fundera på det. I veckan väntas plusgrader men inte så mycket snö. Jag får nog fortsätta med min powerwalk.

Väl hemma kan jag konstatera ett framsteg där jag numera tar mig runt rundan 7% snabbare än utgångsläget. Som belöning fick jag en riktig god kopp kaffe, som alltid smakar utsökt gott efter en kall och rask promenad. Mycket bättre än häst och släde!

En liten belöning

När jag gör något bra, gör något nytt, gör något jag inte vågat tidigare mm så ger jag mig gärna en belöning. Idag tyckte jag att jag var värd något men kunde inte hittat något att ge mig själv. Efter en promenad fick jag styra stegen tillbaka mot pendeltåget, tomhänt.

Så råkar jag välja en annan väg än den allra närmaste. Ingen direkt omväg, bara några få steg längre. Längs vägen kollar jag lite i skyltfönster och helt plötsligt ser jag in ett skyltfönster och blir som förälskad i muggar och krukor som är alldeles bedårande. Det är en keramikverkstad som jag inte noterat tidigare. Jag stod och beundrade länge innan jag klev in.

Salong Pottan har olika modeller och storklekar av muggar, skål, ljuslyktor och krukor. Vissa är målade, andra är som ”bokmärkesmotiv”. Några har jag sett tidigare då de säljs på Designtorget. Jag stod länge och bara njöt av allt det vackra och det var så himla svårt att välja vad jag skulle få.

Just idag blev jag allra mest förälskad i denna mugg. Så den fick jag!  Jag älskar den lilla svarta fågeln på utsidan och fjärilen på insidan. Muggen är mycket finare än vad mina bilder visar (jag är fortfarande en usel fotograf).

Jag är så tacksam för de extra stegen och att jag upptäckte denna keramikverkstad.