Östgötautflykt

Har gett mig själv en liten utflykt och denna gång till Norrköping. Tog tåget i morse och kom fram till en kallt och regnig stad. Jag har ingen stark relation till Norrköping. När jag var liten, var det staden där min farmors bror bodde. Under många är när jag jobbade med kärnkraft, var Norrköping ett naturligt stopp för kaffe på väg ner till Oskarshamn. Senaste jag var i staden var 11 september 2001, inte alls svårt att minnas.

Idag har jag sett de centrala delarna av staden. Jag har bland annat besökt stadsmuseum, Arbetets museum samt Visualiseringssenter C och alla var verkligen värda sina besök. Kvarteret Knäppingsborg var också jättetrevligt med små butiker. Självklart har jag fikat på bra caféer.

Kvällen blev en överraskade kul upplevelse där jag sett föreställningen ”Stark som en räv” på Östgötateatern. Teatern var jättefin så det blev en trevlig stämning. Det jag reagerade på var två saker som skiljer sig mot mina vanliga teaterbesök. Det ena var att medelåldern var ovanligt hög. Den är i stort sett alltid hög men här var många av besökarna en bit över åttio år. Det var käppar och hörselutrustning överallt. Det andra var hur sent folk kom in i salongen. Här räckte inte första och andra ringningen, utan de ringdes in många gånger. Ändå fortsatte folk att smita in när dörrarna stängts. Självklart kom personen som satt i mitten av raden sist.

Nu har jag ätit en härligt onyttig middag och ser fram emot att få krypa ner mellan manglade hotellakan. Imorgon är det sovmorgon!