Igår sken solen. Det var helt underbart att sitta på balkongen, med kaffekopp och skolbok. Jag började installera mig på balkongen och tänkte att där ska jag sitta resten av våren, kanske hela sommaren. Därför blev jag så himla förvånad över dagens gråväder. Idag är det inte alls lika inbjudande med kaffe på balkongen. En av dagens besvikelser.
En annan besvikelse upplevde jag igår i samband med mitt ena grupparbete. Vi skulle ha ett webbmöte igår. När jag var redo, insåg jag att jag sett fel på klockan och var en timme sen. Självklart hörde jag av mig direkt, bad om ursäkt och frågade både hur mötet gått och varför de inte kontaktat mig. Det visade sig att ingen av de andra brytt sig om att ha möte. Jag blev lite paff. Ingen ursäkt, ingen förklaring. De enda de ville var att skjuta upp arbetet några veckor, vilket jag motsatte mig. För mig är det inte rimligt att skjuta upp allt till sista sekund. Vi behöver ta ansvar för gruppens arbete tillsammans. Nu känns det ensamt.
Nästa besvikelse kom i samband med ett annat grupparbete. Vi skriver på en rapport där vi tagit ansvar för olika delar. Ett textavsnitt var mycket märkligt (i sammanhanget) så jag började kolla på den. Upptäckte direkt att allt som personen ”skrivit” var kopierat från en webbsida. Det kallar jag för plagiat och eftersom texten kommer upp som resultat nr 2 när man googlar, så var det inte jättesvårt att upptäcka. Jag blir faktiskt ledsen att upptäcka sådant. Jag vill ju kunna lita på mina kompisar.
Besvikelser tillhör livet och jag kan lära mig att hantera dem. Men just nu känns sinnet lika grått som vädret. Men det lär väl klarna upp och snart är nog solen här igen.