Svärmodern

Svärmodern av Moa Herngren är en roman om en ensamstående mamma som inser att hon inte längre är den viktigaste personen i sonens liv. Sonen har flickvän och är på väg att bilda familj. Det blir inte så lätt att skapa nya relationer och hitta balans i familjelivet.

Stora delar av historien berättas från mammans dvs svärmoderns perspektiv. Att det finns olika synsätt är tydligt men inte självklart vad som ligger bakom allt. Det är så där bra beskrivet att man tycker att det är lite jobbigt att läsa om konflikter och ageranden. Det här skulle kunna vara en väninnan, allt känns så realistiskt. Och sorgligt.

Personligen har jag lite svårt för stilen som den är skriven i med mamman som lite mycket ”för mycket”, där tycker jag att berättelsen tappar i trovärdighet. Men å andra sidan, det här händer säkerligen i många familjer.

Jag ska ge Herngren ytterligare chans och läsa något annat av henne.

Annons