Den här helgen har sedan länge varit bokad för skrivkurs. Kursen har gått under tre helger under våren och det här är den sista av dessa tre. Det har varit en lång resa. Efter att ha sökt ganska många gånger kunde jag började kursen hösten 2020. Då blev det bara en träff pga pandemin. Sedan har jag sökt utan att komma in och därför var jag överlyckligt när jag fick den här chansen. Första träffen var jag förkyld och fick inte resa dit pga av restriktioner som fanns då. Förra gången med missade jag första kvällen vilket även läraren gjorde. Även denna gång, missade jag fredagskväll men kom dit tidigt lördag morgon. Men läraren hade förhinder denna helg så vi fick klara oss själva.
På lördagen var planen att åka dit lagom till frukost. Jag susade fram med bilen, kom fram i tid men de hade ändrat frukosttiden så den var slut när jag kom. Lite surt men jag hittade både kaffe och macka. Sedan hade vi textgenomgång där vi ger respons på varandras texter. Vi var fyra min grupp men bara två var där. Det blir ju inte samma sak.
Eftersom det fanns mycket tid till annat tog jag en lång promenad innan lunch. Den gjorde gott. Jag behöver få gå och andras efter min hemska vecka. Lunch var god. Det märktes att jag lyckats varva ner så för då kom huvudvärken. Några av de andra hade en ”egen lektion” men jag vilade. Somnade som en stock. Min kropp behövde den sömnen. Efter middagen hade vi en jättetrevlig uppläsning där vi läste en bit av våra texter. Det är väldigt roligt att få höra andras texter och få lite återkoppling på det man själv skrivit. De andra fortsatt diskussionen men för mig blev det en tidig kväll. Min kropp orkar inte mer nu.
Söndagen blev tidigt. Ljuvligt att få vakna till solsken. Jag hade skrivit någon om våren på Facebook och en väninna rättade mig – det är försommar. Hon har alldeles rätt. Jag har suttit så mycket framför datorn den senaste tiden att jag missat årstidsskiftningarna.
Eftersom vi fortfarande var lärarlösa så improviserade vi fram en liten gemensam stund för uppläsning även under söndagen. Men vi vara alla ganska less då. Vi var bara 7 av 16 personer och det kändes inte som att vi orkade hålla ihop kursen ensamma. De flesta reste hem direkt efter lunch. Jag satt dock kvar och skrev lite mer. Det betyder att jag kommit lite längre med mitt manus, ytterligare steg närmare att bli klar.
Vi har försökt hålla humöret upp under hela helgen. Men innerst inne känns ganska trist. Det var ju inte så här vi tänkt oss kursen när vi anmälde oss. Nu får jag nog fundera ordentligt om jag ens vill gå fortsättningskursen.
Det känns inte så strukturerat när läraren inte närvarar. Det är ju lite vitsen med en kurs.
Kände samma sak. Vad är det ni betalar för?
Ja, det är frågan. Faktiskt är det främst kost och logi. Men det har inte varit möjligt att boka av, besked kom extremt sent så det blev bara väldigt dåligt. Det är flera som kommer att skriva till skola för att ta en diskussion. Vi får se hur jag gör. Ingen av oss hade bokat kursen om vi veta innan.
Låter klokt med lite konstruktiv kritik.
Det kommer det absolut att bli. Ingen är ju nöjd.
Det hade absolut varit en fördel. Det blev väldigt konstigt denna helg.
En kurs indikerar väl att det ska vara lärarledda övningar och inte självstudier som improviseras fram. Även om ni säkert gjorde det bästa av situationen så hade jag blivit rejält irriterad. Förmodar att kursen inte är gratis…
Självklart var hela tanken att det skulle vara lärare och hon är jättebra när hon är där. Men det hjälper ju inte riktigt när hon inte är där. Hon har visserligen skickat material men det är inte samma sak. Det blir ingen grupp när ingen håller ihop det hela. 6900 kr för tre helger och denna gång har det absolut inte varit värt pengarna. Då ska man även tänka på alla som betalt dyra resor för att ta sig dit.
Resan både i tid och pengar ska inte glömmas nej så jag förstår att helgens kurs inte levde upp till förväntningarna. Det låter väl klokt att deltagarna framför sina synpunkter.