Fattade ingenting i morse när jag vaknade av ett märkligt ljud. Det visade sig vara min jobbmobil och en medarbetare som försökte väcka mig. Jag hade alltså försovit mig. Jag var helt inne i drömmarnas värld och förstod inte alls den vanliga verkligheten, var jag befann mig eller vilken tid det var. Min snälla medarbetare skrattade gott så det var inga hård ord.
Fick väldigt bråttom med mycket. Det gick så där. Skulle iväg på ett privat åtagande under lunchen. Det drog ut på tiden och jag hann aldrig äta lunch. Skyndade vidare till kontoret för att hinna in i ett möte, började via telefonen så snart jag var där skulle jag koppla upp mig via telefon. Ryckte i ryggsäcken och upptäckte att datorn var kvar hemma. De är inte alls bra när man ska jobba.
Deltog i möte via telefon. Allt strulade. Ingen hörde mig och det tog en evig tid att fixa allt. Lyckades i alla fall genomför ytterligare ett möte via telefon och sedan var jag helt slut. Urk vilken dag.
Tog i alla fall ett bra beslut att ta mig in till city för att äta mat och sedan kvällsaktivitet. Det blev så bra att det tarvar ett eget inlägg!
En dag som börjar så, brukar fortsätta bli fel. Helst skulle man blivit kvar i sängen för att undvika fler missar!
Men i morgon är en annan dag!
Imorgon är det dessutom fredag!
Oj … såna dagar är inte roliga – tur att de in brukar vara så vanliga. Hoppas denna dag blir bättre!
Det blev så stressigt. Idag är allt bättre.
Pingback: Internationell författarscen | På Gång