Trampat runt på näset

Även söndagen blev solig och varm, alldeles för varm för vandring. Lite trist men jag har ju möjlighet att planera om så det är inga problem. Jag ville gärna se den pittoreska delen av Falsterbo så det blev mitt mål. Jag har vandrat på Falsterbonäset men då följer man stranden och jag har inte sett själva byn.

Det gick inte särskilt bra för mig. Jag gick fel, åt fel håll och alldeles för långt innan jag började ändra riktning. Det blev inte så bra och snart insåg jag att jag var i Skanör där jag inte alls ville vara. Men jag var lite trött av att vara ute i solen utan hatt och gick därför till hamnen för en paus. Där var det mycket folk som inte höll avstånd och trångt på alla restauranger. Utbudet lockade inte men jag hittade i alla fall glassförsäljare och det var gott med svalka.

Det blev ett nytt försök att ta mig an Falsterbo och jag lyckades i alla fall något bättre. Men det är inte så stort så jag hamnade fel igen. Det blev alldeles för många steg för en varm dag och alldeles för många steg för slitna sandaler. Men nu är jag å andra sidan klar med Falsterbonäset och behöver inte ta mig dit igen. Det är ingen plats för mig, åtminstone inte sommartid.

Det blir en lugn kväll på hotellet. Det räcker så. Det har ju varit en intensiv veckan på alla sätt och det tarvar lite vila.

Solig lördag

Det är ju underbart sommarväder med solsken och värme. Tyvärr alldeles för varmt för att vandra som jag tänkt mig men då får man ändra sina planer. Min lördag blev en tur söderut, så långt jag kunde komma dvs Smygehuk. Jag hade aldrig varit där och nu är det avklarat. En riktigt turistfälla men jag hittade i alla fall till ett magasin med massor av konst och konsthantverk och det är man ju svältfödd på efter år i karantän. Ljuvligt att se tavlor och keramik.

Tog mig vidare mot Ystad längs kustvägen. Det såg ju inte ut att vara så långt med det tog sin tid. Det var väldigt gott om folk, bilar och trängsel längs sträckan. I Ystad strosade jag och fikade, orkade inte så mycket mer i värmen. Det är roligt att återupptäcka ställen där jag tidigare vara vandrat med tung ryggsäck, det finns så mycket att se som man inte orkade under vandringen.

Avslutade kvällen på en mycket trevlig italiensk pizzeria i Malmö. Hade inte ätit på hela dagen så det smakade gott. Jag äter sällan pizza och här erbjöd de tunn botten och små klickar av mozzarellaost så den var varken degig eller ostig vilket passar mig. Goda smaker i sommarvärmen blev det och jag kommer bli en trogen besökare vid kommande Malmö-besök.

Nickelpojkarna

Nickelpojkarna av Colson Whitehead är en mycket gripande historia om svarta pojkars uppväxt i USA. Man vill gärna tro att det länge sedan detta hemska utspelat sig men det handlar om 60-talets USA.

Ett missförstånd gör att en försiktigt och skötsam svart pojke hamnar på någon form av internatskola som visar sig vara med av uppfostringsanstalt. Det är hemska förhållanden men tiden ska visa att det var mer fruktansvärt än man kunde ana.

Man blir ju arg och bedrövad när man läser men det finns även framtidstro i pojkarnas ambitioner och hur de lyssnat till Martin Luther Kings ord. Hela berättelsen varvas med nutid men ändå är det inte som man tror. Det är en mycket välskriven berättelse och jag har redan reservarat Whiteheads tidigare bok ”Den underjordiska järnvägen” som han även ärades med Pulitzerpriset för 2017. 2020 ärades författaren men Pulitzerpriset för ”Nickelpojkarna” vilket tyder på att fler än jag gillar detta.

Tove

Igår kväll besökte jag min favoritbiograf som är biograf Spegeln i Malmö. De har oftast väldigt bra filmer och jag älskar att det finns en bar i salongen och möjlighet att äta god mat under filmen. Det blir nästan garanterat en trevlig filmupplevelse.

Jag valde att se filmen Tove, som förvisso var bra men ändå en besvikelse för mig. Filmen handlar om några år i Tove Janssons liv dvs filmen är biografisk. Tove Jansson var en driven person som konstnär, författare, debattör, karikatyrtecknare mm. Hon var engagerad och tog ställning. Det finns så mycket spännande i hennes liv, ändå valde filmmakaren temat sexuell relation med en kvinna. Det hade jag inte riktigt räknat med. Och även om jag visste att det handlade om relationer så trodde jag att mer om hennes liv skulle komma fram. Så, även om det är en påkostad film men flera fina skådespelarinsatser så hade jag ändå förväntat mig mer av innehåll och mindre av nakna kroppar.

Storytelling, dag 5

Fredagen var den avslutande dagen på vår kurs i storytelling. Det var inte så mycket nytt, mer av uppläsning av texter vi skrivit. Vi passade även på att träffa den andra kursen dvs gopselkursen. De sjöng för oss och vi läste texter för dem. Det blev trevligt.

Efter lunchen summerade vi kursen, vad vi gjort och vad kursen gjort med oss. Sedan blev det fika som ingen vill lämna. Det kändes riktigt tråkigt att säga hejdå till alla. Vi har varandras kontaktuppgifter så vi kan hålla kontakt. Funderar på om jag ska ordna en facebook-grupp eller Whatsapp-grupp – något där vi kan hålla kontakt. Allt vill men jag undrar om någon vill ordna den, misstänker att jag måste göra det själv om det ska bli av.

Jag är mycket nöjd med kursen och mina dagar. Den har gjort gott och betytt mycket för mig.

Klubben för lyckliga slut

Klubben för lyckliga slut av Caroline Säfstrand är en feelgoodroman i Helsingborgmiljö. Några kvinnor kommer att träffas på Råå för en typ av skrivkurs som mer liknar skrivterapi. De har alla något att bearbeta och det får hjälp av både skrivandet, kursledare och varandra.

Det är en varm och lättsam berättelse som flyt fram. Karaktärerna är lätta att lära känna och man kan känna med dem. Jag som läs Säfstrands tidigare böcker känner igen mycket men jag tycker inte att denna har samma djup som hennes första böcker. Den här berättelsen är lättsamt underhållande men inte så mycket mer.

Storytelling, dag 4

Oj så trött jag var i morse trots att jag sovit gott under natten. Det tar på krafterna att vara på en sådan här kursvecka, trots att det är trevligt.

Idag fick vi testa på att skriva en saga och sedan var det dags för dikt. Vi hade uppläsningar och fick även läsa varandras texter. Därtill jobbar vi vidare med en novell och förbereder morgondagens uppläsning.

Våra raster blir allt längre. Vi har så mycket att prata om och vi kommer varandra allt närmre. Några deltagare som hittills varit mer tillknäppta öppnar upp allt mer vilket är trevligt.

Mellan kurs och middag hann jag sitta några timmar på stranden och läsa. Det är så härligt med solen, vinden och havet. Jag läser en bok som utspelar sig några hundra meter ifrån där jag satt vilket ger en extra dimension

På skola pågår även en gospelkurs och ikväll hade de konsert i en kyrka inne i Helsingborg. Jag tog chansen att ta mig dit tillsammans med en annan deltagare på min kurs. Vi fick en väldigt trevlig kväll tillsammans och det kommer jag att minnas länge. Vi har så härliga samtal och jag har verkligen saknat att samtal med andra på detta innerliga sätt. Det ger perspektiv.

Storytelling, dag 3

Tredje kursdagen och nu har vår grupp börjat lära känna varandra allt mer. Det är intressant och roligt och även viktigt eftersom vi en del texter kan vara känsliga. En deltagare berättade att hon krockat på vägen hem igår kväll och det lät förstås väldigt otäckt. Hon mådde bra och vi fanns där som stöd för henne.

Under förmiddagen delade vi med oss av boktips och resonerade kring bokomslag vilket var intressant. Tyvärr behövde jag avvika för att jobba en stund men det gick bra. Under eftermiddagen hade vi en otroligt rolig övning där vi skulle ge liv åt ting. Det blev helt fantastiska historier, helt ljuvliga att lyssna till. Så brukar jag inte skriva så det var väldigt kul.

Efter kursdagen gick jag en långpromenad längs havet. Det var så fint. Jag går där jag tidigare vandrat med packning, så stigarna är bekanta. Det var extra kul att kolla till ett vindskydd som jag en gång sovit i. Satte mig även på en bänk vid havet och läste och det var härligt. Sommaren känns i hela kroppen.

Den sorgsne busschauffören från Alster

Den sorgsne busschauffören från Alster av Håkan Nesser är en deckare av den mjukare sorten. Här finns två kriminalkommissarier som även är sambos som tar sig an ett fall med en man som tycks vara hotad. Några år senare får de anledning att intressera sig för mannen och fallet igen. Mannen är inte bara sorgsen, han är en märklig man med en del hemligheter.

Det är Nessers stil rakt igenom och när man som jag gillar stilen så är det en mysig upplevelse att få läsa denna berättelse som långsamt drar sig fram. Berättelsen är kryddad med många finurligheter som gör att man ler trots att det är en deckare. För mig är detta både avkopplande och underhållande och passar perfekt under fina sommardagar.

Det här lär vara den sjätte eller sjunde boken om kriminalkommissarie Barbarotti i Kymlinge. Jag vet att jag läst några tidigare men troligen inte alla. Det känns inte så viktigt att läsa dem i rätt ordning. De är bra ändå.

Storytelling, dag 2

Tydligen blev inte läxan klar igår kvälls så till frukosten satt jag och skrev. Det fungerade. Lektionerna började med en utflykt med research och vi besökte ett museum. Guiden berättade om en väldigt speciell tid i byns historia och nu ska vi skriva en historisk roman. Det blir en utmaning och det ska bli väldigt kul. Har aldrig skrivit något liknande tidigare.

Efter lunch jobbade vi med gestaltning och även det var kul. Vi är en brokig grupp människor och alla gör på sitt sätt vilket inspirerar mig. Jag får energi. Dessutom får jag mycket energi av att vara i omgivningarna. Sommaren är härlig.

Det var lite svalare på eftermiddag och jag råkade somna när jag låg på sängen och läste. Det var skönt. En god middag och sedan en kvällspromenad längs havet. Känner mig väldigt nöjd med dagen.