Morotsabstinens

Om det finns något som heter morotsabstinens – då lider jag av det. Åh, så jag saknar mina morötter. Jag saknar något saftigt, utan att vara sött, att knapra på. Jag saknar ett friskt mellanmål. Jag saknar något att bita i. Jag vill ha något gott och det är trist att vara utan.

Med jämna mellanrum kikar jag in i skafferiet och hopp om att hitta en kvarglömd skatt. Det tyder på ett beroende. Och därmed abstinens. Jag lider.

9 tankar på “Morotsabstinens

    • I mitt fall är gulheten ett tecken på att jag är för mycket av morötterna. Det kan leda till A-vitaminförgiftning (olika källor ger olika svar men risk finns). Jag behöver få ner konsumtionen och enklast brukar vara att sluta helt.

      • Det råder olika åsikter om man kan få förgiftning enbart av morötter men jag har ingen lust att testa. Nej, några äpplen eller päron är inte aktuellt, det har jag redan testat.

  1. Det finns en grönsak jag inte är så förtjust i och det är morötter. Rårivna äter jag inte alls. Du får helt enkelt bunkra upp med nya för värre laster kan man väl ha 😉

    • Morötter smakar verkligen olika beroende på konsistens. Jag kan inte tänka mig att dricka morotsjos. Dessutom är det stor skillnad mellan olika sorter.
      Lasten i sig är kanske inte den mest hemska men lagom är ju alltid bäst. Min gulhet tyder på att det inte är lagom.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.