Ensamhet och enskildhet

Under min lilla semester vid havet förra veckan hann jag fundera en hel del över ensamhet och enskildhet. Jag lägger inte så stor vikt vid ordval och definitioner utan innebörd och vad det betyder för mig.

När jag först kom till vandrarhemmet på onsdagen, kändes det märkligt att ha ett helt vandrarhem alldeles för sig själv. Jag var ensam. Visserligen hade jag förstås bara ett sovrum men det fanns gott om gemensamma utrymme med kök och allrum i öppna ytor. Jag tassade runt. Hörde ljud. Delar av stranden utanför huset är öppen för alla och på torsdagen fanns barnfamiljer som lekte där. Jag funderade mycket på om jag gillade ensamheten eller ej.

Jag for dit för jag önskade lugn och ro. Det fick jag. Men jag var nog inte förberedd på att vara helt ensam vid världen ände. Egentligen vill jag ju ha en egen stuga, dock mindre. Och jag erkänner att jag saknade tillgången till internet och att kunna ringa och ta emot samtal. Det kändes lite otryggt.

På fredagen när tre pratglada damer kom, så orkade jag knappt med deras tjatter. Inte en tyst sekund erbjöds. När jag såg hur mycket vin, öl och andra alkoholhaltiga drycker de hade med sig önskade jag helt plötsligt att få ha huset och naturen för mig själv. Jag ville vara ensam, jag ville ha enskildheten.

Tänker att det handlar mycket om förväntan. När jag kom hade jag inte förväntat mig att var helt själv. Det kändes till en början ensamt. På fredagseftermiddagen hade jag vant mig och önskade inget mer än att få fortsätta vara själv. Det fanns inte minsta känsla av negativ ensamhet, bara en längtan till enskildhet. Så fort det kan gå.

Tänker även att det handlar om situation och behov. Det är inte så att jag alltid behöver enskildhet, men ibland. Det är inte alltid så att jag vet hur viktigt det är för mig, men jag upptäcker med tiden. Jag är tacksam för att jag har den öppenheten, att våga utforska och känna efter vad jag faktiskt behöver, och inte enbart det jag tror att jag brukar behöva. Visst känner jag mig själv väl men det finns allt mer att utforska. Det gillar jag.

Annonser

2 thoughts on “Ensamhet och enskildhet

  1. Kan förstå den känslan att vara helt ensam. Jag var på utredning i Gbg för 20 år sen. Anlände på kvällen, eftersom det var lång restid. En man visade mig till ett rum, i ett flerfamiljshus. (Det var dock sjukhusets alltihop)En bit ifrån på garden fanns en matsal, dit skulle jag gå på frukosten.
    Först var jag helt själv i detta hus, hela natten, men jag sov, så det var okej. Nästa morgon gick jag in i en matsal, alla stolar var uppställda på borden, utom vid ett bord. Det var bara jag där. Det kändes som om jag var ensam i hela världen.
    Lite senare på fm såg jag en ensam kvinna som stod och rökte, gick fram, jo, hon skulle också utredas. Så glad jag blev över att träffa henne! Senare kom en äldre kvinna, hon blev också en av oss. Sen hade vi två fantastiska veckor ihop. Ja, när vi inte utreddes, det var inte så fantastiskt, men vi hade otroligt kul på fritiden!
    Det blev en lång kommentar…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.