Den tredje hustrun

Den tredje hustrun av Lisa Jewell är en lättläst roman som man läser med viss spänning men framförallt med hjärtat. Det börjar med ett dödsfall som tids nog kommer att tydliggöra att allt inte är precis som det ska i den annars så idylliska stjärnfamiljen.

Huvudkaraktär är främst maken, som förlorar sin tredje fru. Sedan tidigare har två familjer totalt fem barn där alla har en mycket nära relation till varandra. Exempelvis åker hela storfamiljen på semestrar tillsammans.  En tid in i sorgearbetet dyker en mystisk kvinna upp och det sätter igång många tankar kring hur dödfallet egentligen gått till och vad som föranlett händelsen.

Det är en varm skildring. Jag vet inte om jag egentligen tycker om storyn men jag gillade att läsa denna berättelse. Det gav en skön avkoppling.

Förmiddagskaffe

Sitter med mitt förmiddagskaffe och känner mig ganska nöjd. Morgonens möte med min studiegrupp förlöpte väl. Jag hade nästan gjort alla mina uppgifter vilket ingen annan hade. Det märks att det är en kämpig tid för många med mycket stress. Jag har en stor fördel i att ha lätt för att skriva.

Efter mötet skrev jag ihop ett förslag till en annan studiegrupp. Jag måste ha tänkt på det hela natten för i morse var anteckningsblocket vid sängen fullklottrat. Det gällde bara att försöka tyda vad jag skrivit. Det var så skönt att skriva rent och sedan klicka på sänd. Nu är de upp till de andra i gruppen att komma med egna förslag samt kommentera.

Nu gäller straffrätt och processrätt. Kanske inte det mest upplyftande en solig lördag men jag tar mig an lektioner, böcker och uppgifter med gott humör. Med fokus och lite tur blir jag klar innan kvällen. Samtidigt ser jag med viss kluvenhet fram emot måndagen. Det är då domen kommer i den rättegång jag besökte. Det är med viss bävan som jag ska läsa den, se hur det går för den unga kvinnan.

Nya tag

Det fick bli lite sovmorgon, denna fina fredag. Efter det intensiva pluggandet behövde jag varva ner och sova ut. Min trötta hjärna behövde vila. Tog bilen för att handla då kylskåpet inte längre hade något gott att erbjuda. Utan mjölk till kaffet blir livet alltför trist.

Sedan var det dags att ladda om, fram med nästa kursbok och fredagskvällen ägnades främst åt att skriva en text till ett gemensamt skolarbete. Ska börja lördagsmorgonen med ännu ett gruppmöte. Kan villigt erkänna att jag längtar till livet efter skolan.

Planen för helgen är att ägna lördagen åt att plugga för att kunna vara ledig hela söndagen. Det är ännu så länge bara en plan men motivationen att uppfylla den är stark. Och det är helt upp till mig själv att lyckas.

Till vilken nytta

Jag är helt slut. De senaste dagarna har jag fokuserat helt på två inlämningsuppgifter. Jag har inte varit i säng före kl två på natten och ägnat större delen av dygnet åt att få allt bra. Jag äter fikar framför datorn, äter framför datorn och har knappt hunnut byta om. Vågar inte räkna på hur många timmar jag har lagt ner på uppgifterna. Nu är de klara och inlämnade.

Kanske att jag borde vara glad men just nu ställer jag mig frågan till vilken nytta jag gjort allt detta? För att kunna bli bedömd och få betyg, så är det. Men världen har knappast blivit bättre och när betyget är satt kommer mina rapporter att falla i total glömska. Viss kunskap tar jag förstås med mig. Men ändå…

Kanske bäst att inte tänka så mycket. Kanske att det vore bättre att sova.

Nya tag efter paus

Sitter och kämpar med två inlämningsuppgifter. Egentligen har jag alla delar men jag tycker inte att jag får ihop det till en bra sammanhängande text. Förstår inte riktigt hur lärarna tänker sig att det ska bli. Som vanligt vill jag skriva längre än begränsningen i antal sidor medger.

Det var skönt att ta en paus och åka in till stan för teater. Som vanligt var det tågstrul och jag fick vänta länge men kom i alla fall fram. Hann dock inte göra mina ärenden utan fick gå direkt till teatern. Det var ett genrep av en föreställning som ska spelas på soppteatern. Den lär vara inspirerad av Leila K och var inte alls i min smak. Skrik och skrän passar inte mig.

Min ursprungliga tanke med dagen var att besöka riksdagen och se om röstningen om statsministerkandidaten. Det hann jag inte med men det var nog ingen större förlust. Faktum är att jag börjar tröttna på tramset som pågår just nu. Det är hög tid att komma överens eller förbereda nyval.

Desto roligare är att tevebilden är tillbaka på min teve efter att ha varit bort några veckor. Jag hade gett upp men slår ibland på teven för att få ljudet. Igår kom bilden för en kort stund, vilket förvånade mig. Idag fungerar allt som vanligt. Vi får väl se hur länge det varar denna gång.

Pust, pust – nu påminner mig telefonen om att det är dags för kvällsmöte. Paus får jag ta någon annan gång.

Nya lärdomar varje dag

Det gick inte riktigt som planerat under gårdagen. Jag var visserligen duktigt på att sitta och plugga framför datorn men allt tog längre tid än jag anat. Motivationsbullen slank ner utan att jag var riktigt klar. Lite senare på kvällen var jag tvungen att ta en paus för att rensa tankarna. Jag fortsatte sedan och kom inte i säng förrän klockan två.

Jag har ett anteckningsblock vid sängen. Precis när jag ska somna dyker bra tankar upp. Jag antecknar den och sedan försöker jag sova igen. Varje morgon går jag igenom mina anteckningar, justerar i texter som blir mycket bättre.

Dagen är lika grå som andra dagar och jag skriver, skriver, skriver. Det är en sådan vecka med många viktiga deadlines. I eftermiddag ska jag unna mig ett avbrott för en timmes teater. Jag har fått en gratisbiljett som jag inte vill missa. Kan nog göra gott att ladda batterierna och ser något annat än skolböcker och datorskärm.

En dag som tarvar mutor

Redan lunchtid och jag tycker att jag fått mycket gjort. Ägnade en del av förmiddagen åt att skriva följebrev och skicka en novellsamling till några olika förlag. Tyvärr är chansen att bli utgiven minimal men den blir i alla fall otroligt mycket större för varje förlag som jag skickar mina texter till. Min förväntan på svar är låg men det finns alltid ett hopp som glöder inom mig.

Har även hunnit med en tur in till stan. För att spara tid och pengar, bestämde jag mig för att klara av alla ärenden på en enda tågbiljett dvs 75 minuter. På dessa minuterar hann jag åka pendeltåg, ner till Stadsbiblioteket för att lämna böcker, upp till bibliotekets annex för att skänka böcker, in på Konsum för att handla mat, fram till ett café för att köpa en god latte och sedan ta tåget hem igen.

Nu väntar pluggande resten av dagen. Mitt mål är att kunna vara i säng till midnatt. Ett delmål är att om jag blir klar med en uppgift före kl 17.30, får jag en bulle till kaffet. Ibland måste man muta sig själv och idag är en sådan dag.

Kreativitet och iver

Ägnade förmiddagen åt att söka några jobb som ser intressanta ut samt att skriva klart en novell som jag kämpat med en tid. Det är så härligt att få vara kreativ och få skapa fritt. Det var till och med så engagerande att jag glömde tid och rum och helt plötsligt var det inte förmiddag längre. Trots det, så unnade jag mig en promenad till brevlådan. Jag ville ge mig själv det där sköna känslan av avslut, att skicka iväg noveller för andra att läsa, och därmed kunna lägga den bakom mig för att fokusera på annat.

Det är grått även idag men det gråa är inte alls lika kompakt som tidigare vilket gör upplevelsen ljusare. Det är inte heller regn, även om kuvert avslöjade att den dragit åt sig en del av fukten i luften.

Nu krävs en rejäl kanna med kaffe för att hinna att orka med eftermiddags och kvällspasset framför datorn. Men det tycker jag att det är värt. Det är ju en del av livet att prioritera och stå för sina val.

Is och vatten, vatten och is

Is och vatten, vatten och is av Majgull Axelsson är en roman där relationer, historien och familj står i centrum. Vi får följa flera handlingar som alla har påverkat varandra och haft avgörande betydelse. Det är en smärtsam historia, otroligt välskriven och som fångar in mig totalt.

Susanne reser på en isbrytare, en forskningsresa och lär känna flera av de andra deltagarna i expeditionen. Parallellt för vi följa Susannes uppväxt, där hon levt med sin kusin som sin bror, Björn. Susanne mamma Inez och hennes relation till sin tvillingsyster Elsie är också central. Det är inte okomplicerat med förhållanden och relationer som både kan vara iskalla, skärande och andra som rinner iväg.

Det är många personer och konstellationer men inga problem att följa med i handlingen. Jag har lyssnat som ljudbok och upplever hela berättelsen som välkomponerad med ett bra språk. Vissa delar gör ont, och jag tycker att det är otroligt att skickligt att kunna skildra ondska på lågmält sätt.

Det är några år sedan Majgull Axelsson skrev denna bok. Jag känner mig ändå glad att jag upptäckt den först nu. Personligen tror jag att jag får ut mer av boken mer några år av livserfarenhet. Mitt yngre jag hade nog inte uppfattat alla delar som jag gör nu.

Från håglös till tröstlös

Vaknade i håglöshet som under dagen har över gått till tröstlöshet. Sov förfärligt illa i natt där mardrömmarna avlöste varandra. Har försökt att plugga men har svårt att koncentrera mig. Vissa dagar är tydligen sådana.

Mitt val blev att gå till kyrkan för att lyssna på musik. Jag trodde att det var konsert där med en internationell kör men jag hade tagit fel på dag och tid. Det var i alla fall sång och musik och jag fick sitta ner en stund och försöka få tankarna att stillna. Trots att det gått drygt två år sedan det jobbiga året med dödfall och annat, är jag fortfarande känsligt för vissa kyrkomusik. Det är något i stämningen som sätter igång mina känslor, får min fasad att rämna och det känns som att hela jag faller ner i mörker. Så blev det idag. Innerst inne vet jag dock att det är en process att ta sig igenom. Det må vara jobbigt för stunden men blir bra till slut. Bättre att bearbeta än att fly.

Tror att jag ska ge mig själv ledigt ikväll dvs tid för att lyssna klart på en ljudbok som jag tycker mycket om. Jag lär hinna med allt skolarbete, om jag är effektiv kommande vecka. Just nu behöver kropp och huvud vila och jag tycker nog att kroppen kan få bestämma idag.