Frukost är ingen paradgren för mig. Jag har under merparten av åren i livet slarvat med frukost. Sedan jag började pluggade hemma, har jag försökt att äta frukost regelbundet, det gick bra ett år men av någon anledning tappade jag rutinen. Nu är jag igång igen. Min frukost består av A-fil och granola.
Det händer att jag köper andra filsorter. Jag tror inte att jag känner så stor skillnad men jag har ändå fastnat för A-fil som ”min sort”. Till det vill jag ha Reneé Voltaire granola. För en tid sedan åt jag med cornflakes. När man äter det var 20:e år så smakar det gott och sprider barndomsminnen. I veckan köpte jag med mig havrepuffar hem. Det var en favorit när jag var liten men det lär ha gått 30 år sedan dess. Oj så besviken jag blev. Det smakar ju ingenting. Det är bara torrt.
Jag känner en tacksamhet att jag köpte ett litet paket men tar ju sin tid att äta upp det. Jag kommer inte att göra om det, utan så snart jag kan gå tillbaka till vanliga frukostrutiner. Kanske är jag tråkig som inte varierar mig mer, men det är bättre än att inte äta frukost alls.
På Gång 
Tycker också det är svårt med frukost rutinen. Är aldrig hungrig på morgonen och när jag stiger upp 0500 för att jobba kan jag inte äta alls utan väntar och hoppas att det finns tid på förmiddagen för något snabbt. Är jag ledig försöker jag äta frukost och då blir det smaksatt filmjölk med bär eller frukt.
Hotellfrukost är den frukost jag gillar allra bäst men det blir ju inte så ofta.
Håller med 👍!
En kollega till mig brukade käka kalaspuffar. Jättegott men otroligt sött, tycker jag. Sen fick kollegan diabetes typ 2 och blev tvungen att ändra sina matvanor…
Minns att brorsan gillade kalaspuffar. Jag tycker dock att de är alldeles för söta. Undrar om de var täckta med honung?