Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt är en feelgoodroman av Gail Honeyman. Den handlar om en lite speciell person som lever ett stillsamt, ickeglamouröst liv med tydlig vanor. Så inträffar en händelse, eller kanske flera, som sätter fart på många förändringar. Boken är populär och jag har fått den rekommenderad från flera olika håll.
Tyvärr tillhör jag inte de som hyllar boken. Den är helt okey men inte i topp bland årets läsupplevelser. Boken har en ganska speciell huvudperson men i övrigt upplever jag att stilen och sättet att skriva liknar många andra i genren. Jag upplever även att huvudpersonen blir lite för komplex där egenskaper och beteenden bitvis blir motsägande. Berättelsen är skriven i jag-form, vilket innebär att allt berättas utifrån hennes perspektiv. Jag hade behövt en ytterligare berättarröst för att få ett kompletterande perspektiv på händelser och skeenden.
Boken är på 411 sidor och jag gillade de sista 100 sidorna bäst. Det finns en värme i berättelsen som jag gillade och det är inte alls så att jag tycker att den är dåligt. Däremot levde den inte upp till mina mycket höga förväntningar.
Själv tyckte jag den var mycket bra och jag gillade den udda huvudpersonen i boken. En stor favorit hos mig helt enkelt 😀
Det är ju så underbart med böcker, att man kan tycka och uppleva olika. Det handlar inte alls om rätt eller fel utan det är ju den egna upplevelsen som räknas.
Precis och det är oftast därför som bokcirklar blir så givande!
Min bokcirkel ska diskutera boken på onsdag. Det ser jag fram emot!
Pingback: Dagarna går | På Gång