Det är ett vackert äppelår där frukträden varit prydda av frukt sedan augusti. Jag tycker att det är hoppfullt och livfullt. Det känns generöst av naturen att ge oss detta överflöd. I början av månaden hade jag lyckan att få äpplen av en givmild väninna och i måndags hämtade jag hem ytterligare några 10-tals kg från mina föräldrar. Jag har bakat en del men även njutit av en hel del äpplen, precis som de är.
Idag bakade äppelpaj som en tänkt belöning för en inlämningsuppgift som jag borde bli klar med snart. Pajen blev dock blir färdig fortare än jag blev klar. Hur löser man ett sådant dilemma? Jag valde att ge mig själv dispens eftersom jag vill äta pajen varm. Den doftade så gott. Kan konstatera att jag inte är någon mästerbagare, men man måste ju offra sig och äta upp. Så nu sitter jag här med både disk och ofärdig skoluppgift. Det är inte lätt när man faller för frestelser.
En stund senare fastnade jag i en tanke om vaniljsås. Det är ju så gott till paj. Tänker att det blir en hel del äppelpajer i år, för befolkningen i Sverige i stort. Syns det i vaniljsåsförsäljningen? Eller kompenseras det av det dåliga blåbärsåret? Jag tycker att det är lite spännande hur våra vanor kan synas i statistik på olika sätt. Det krävs dock kompetens att reda ut vad statistiken verkligen visar men jag gillar när man kan säkra olika samband.
Tänk att äpplen kan ge så många tankar.
På Gång 