De yttre boulevarderna av Patrick Modiano är en långsam berättelse om en son som söker sin far, eller snarare sanningen om sin far. Fadern lever i en ljusskygg värld och relationen far och son har varit mycket begränsad genom åren. Det utspelar sig i Frankrike.
Det är välskrivet men samtidigt lite svårtillgängligt. Jag hinner komma en bra bit in i boken, innan jag hittar det som får mig att vilja läsa vidare. Jag kan förstå om många ger upp tidigare. Å andra sidan, boken är 164 sidor lång, så man kan gott unna sig att läsa ut den.
Nu har jag läst några böcker av Modiano och ser hans stil och den värld han beskriver. Det är lite speciellt och jag börjar förstå alla spridda recensioner. Det är svårt att beskriva vad man gillar och jag kan förstå att många inte alls gillar denna typ av skrivande, med tanke på att det är lite speciellt. Jag kommer i alla fall att fortsätta att läsa Modiano.
Jag har tidigare läst: Villa Triste samt Lilla smycket. Har även läst debutromanen ”Place de l’Étoile”, som jag inte alls uppskattade.
Hmmm… jag ska nog ändå försöka att läsa mer av Modiano. Lilla Smycket tyckte jag mycket om. Hans böcker är inte så omfångsrika, men kan ju för den skull vara tunga…
Jag tyckte också om Lilla Smycket. Det finns något i hans böcker som fångar mig.
Jag hade förmodligen inte läst klart boken. Böcker som inte lyfter brukar jag avsluta. Ibland är det lika bra men ibland missar man förmodligen några guldkorn.
Jag läser alltid ut. Men det kan ta flera år.