En av mina teser handlar om att vara förberedd genom att ha färdigpackade väskor. Exempel på detta är att alltid ha en färdigpackad träningsväska, så att inget hindrar mig från att gå iväg och träna när lusten faller in. Numera har jag även en särskild badväska. En rutin som jag försöker hålla fast vid är att fylla flera necessärer inför varje terminsstart. Jag slänger gammalt och fyller på med nytt. Det viktigaste ska alltid finns där.
Detsamma gäller min ryggsäck för endagsvandringar. Jag brukar se till att det finns extratröja, sjal, mössa och sittunderlag. Gärna skavsårsplåster och myggstift. Jag vill att ryggan ska vara redo.
Det här är jättebra när det fungerar. Det finns dock en risk för falsk trygghet. När jag häromdagen packade ryggsäcken, upptäckte jag inte att sittunderlaget fattades. Jag tog för givet att det låg där det skulle. Klantigt av mig, det medger jag. Samtidigt en påminnelse om att se över mina väskor och dess innehåll. Det får blir ett söndagsuppdrag.
Det kallar jag framförhållning!
Ibland känns det nödvändigt.