Fredagsmys

Efter en ganska seg fredag med julklappsinslagning, blev kvällen betydligt festligare. Jag var bjuden på en midvinterfest hos en väninna, vilket var en väldigt trevlig tillställning. Det blev nästan som en kick off för julen. Eftersom jag inte kände några av gästerna, fick jag går runt och ta kontakt. Det blev väldigt många trevliga samtal med personer som jag annars inte skulle träffat. Det är sådant som berikar. Dessutom fanns god dryck och läckerheter till tilltugg. En jättefin kväll.

När jag skulle hem, tog jag en promenad genom stan. Över Östermalm och Östermalmstorg, ner till Dramaten vid Nybroviken och sedan Hamngatan upp via Kungsträdgården. Julbelysningen i Stockholm är verkligen bedårande. Stannade även utanför NK och kollade deras ”Fanny och Alexander”-inspirerande julskyltning, vilken inte imponerade på mig. Jag saknade den värma julkänslan i den. Slutligen landade jag vid Centralen och tåg tåget hem. Nöjd och glad över en fin och mysig fredagskväll.

Segar mig fram emot jul

Julen hägrar vid horisonten och jag pysslar med mina julklappar. Jag älskar att fixa med julklappar och har i år infört en begränsning för att de inte ska bli för många. Max fem paket per person. Det jag inte tänkte på var volymen. Av någon anledning har jag fixat enorma paket i år. Mina föräldrar ska bland annat få kuddar till sängen, sittdynor och handdukar. Varken tunga eller exklusiva presenter men otympliga att slå in. Därtill har jag köpt en tvättkorg, som jag inte vet hur jag ska paketera. Vet inte riktigt hur jag ska få plats med allt i bilen, heller. Få nog snåla med annan packning. Brorsdottern är enklare eftersom hon önskar sig presentkort. Det tycker jag egentligen är trist men idag ser jag vissa fördelar.

I år har jag gjort tankearbetet hemma, kollat upp via webben och sedan varit ute under tisdag respektive torsdag, dagtid. Lite lugnare i affärerna när merparten jobbar och jag har hittat det mesta. En enda klapp återstår att införskaffa och det känns skönt. Det får bli en tur in till stan idag och då ska jag även kolla in julskyltning på NK. Försökter ta ut det gottaste av julstämning.

Jullunch

Åkte till mitt favoritlunch-ställe idag. Det är en liten enkel kvarterskrog i närområdet, några tjejer som drivs av lust och kärlek till maten. Idag var sista dagen inför juluppehållet. Tänkte att det skulle vara lite rester, en chansning om det fanns någon mat kvar.

Det var rester från veckans luncher men även kvällarnas julbord. Det var inte ett fullständigt julbord men det fanns tillräckligt mycket och allt var jättegott. Det fanns egna sillinläggningar, många olika korvar, juliga sallader och lax. Tyvärr var den gravade laxen slut men en det var en annan lax som var supergod. På den varma sidan saknades Janssons frestelse men de hemlagade köttbullarna var smaskiga, likaså revbensspjällen och rödkålen. Däremot var det söta efterrättsborden, i stort sett slut. Det klarade jag mig utan. Som jullunch var detta, trots sin enkelhet, verkligen läckert. Jag blev så där behagligt mätt och nöjd. Bästa jullunchen jag ätit för 95 kr.

Pust, pust, pust, hurra!

Idag står det opponering i min kalender. Det har jag vetat under hela terminen, en dag med obligatorisk närvaro. Det visade sig dock att vi fick olika tider för opponering under dagen och jag fick tiden 20.20. Och vid 21.30 var jag klar. Hurra!

Klar avser förstås enbart dagens övning. En opponering innebär att jag skrivit en rapport, och som jag fick kommentarer på ikväll. Jag har även läst en annan person rapport och gett hen mina kommentarer.

När jag läste den andra personen rapport, insåg jag att den var väldigt ofullständig. Jag har fått jobba hårt de senaste dagarna på att hitta bra formuleringar, för att uppmuntra personen utan att sänka. Att ge bra kritik är en konst. Samtidigt blir jag lite irriterad. Personen har gjort ett slarvigt hastjobb. Det känns inte schysst att jag ska behöva lägga så mycket tid på att dokumentera fel och rätt till hens rapport. Känns som att jag gjort en stor del av hens jobb genom att ge hen alla mina kommentarer. Själv fick jag inte alls lika mycket tillbaka.

Nu återstår att förbättra min egen rapport. Inlämning den 5 januari, så jag vet vad jag gör i mellandagarna.

Ett mysigt rum

Fortsätter med spridda små reflektioner från min vistelse vid Masesgården. Något som är utmärkande för detta besök, är att jag tillbringade ovanligt mycket tid på rummet. Vid sommarbesök, är jag i stort sett aldrig på rummet, då är det härligt att sitta ute. Men i mörka vintertiden, kan det vara skönt att sitta inomhus och läsa.

Varje rum är unikt och jag vet aldrig vilket rum jag kommer att hamna i. Det känns stimulerande. En hel del stammisar, väljer rum redan när de bokar. Jag tycker om att variera mig. Det finns olika prisklasser på rum, beroende på bekvämlighet, och denna gång valde jag ett enkelt rum utan toalett och dusch. Det finns ute i korridoren.

Jag tycker att rummet jag fick var väldigt mysigt. Jag trivdes jättebra och det var skönt att ligga på sängen och läsa. Det fungerade jättebra att sitta och skiva och plugga vid skrivbordet. Det var en harmonisk och trygg plats. Jag hade faktiskt även en egen utgång till en terrass, där man kan sitta och sola. Det var förstås inte aktuellt vintertid.

Ser redan fram emot nästa besök.

Korta dagar

Mitt första besök vid Masesgården måste har varit för uppemot 15 år sen. Sedan dess har det blivit en hel del besök, ganska oregelbundet. Under en vecka ingår ett omfattande aktivitetsprogram med föredrag och träning. En hel del av föredragen är återkommande, så jag har hört det mesta. Däremot kommer jag inte ihåg allt jag lär mig. Med åren har jag lärt mig att jag inte är så intresserade av kost och det känns som att all fakta har svårt att fastna. Däremot tycker jag om föredragen om träning och motivation. Eftersom det är ett digert program, orkar jag numera inte vara med på allt och jag väljer med omsorg. Jag behöver lite egen tid, tex för promenader i skogen eller att läsa. Dessutom behövde jag plugga denna gång.

Det här var första gången som jag var på Masesgården i december. Det var mysigt med det har sina nackdelar. Det är en mörk tid med få ljusa timmar, vilket ger få timmar för uteaktiviteter. Klockan tre var det mörk så då behövde jag vara inne igen efter en promenad. En eftermiddag var jag i granskogen när skymningen föll och det blev snabbt mörk. Av den anledningen föredrar jag besök vid ljusare årstider. Å andra sidan, det var väldigt vackert med snö och levande ljus.

 

Bra start på dagen

Förra veckan var jag på Masesgårdens hälsohem. Det är ett ställe som jag återkommit till många gånger under se senaste 15 åren. Mycket är sig likt men det är små förändringar varje gång.

För den som vill, kan man börja dagen med att dricka potatisvatten. Det är bra, om jag minns rätt, för att få kroppen mer basisk. Därefter erbjuds någon form av mjukare träning, ca 1 timme. Och först därefter, serveras frukost! Första gångerna jag besökte Masesgården, var jag uppe tidigt och med på allt. I år avstod jag potatisvattnet, var enbart med på några morgonpass men missade aldrig en frukost.

Det finns två olika grötar varje dag att välja mellan, och ofta olika grötar under hela veckan. Det är otroligt så många olika grötar som finns. Och gott är det. Främst eftersom det finns massor av frukt, nötter, frön och andra tillskott att ha på gröten. Jag står mig väldigt bra på en god grötfrukost, som ger massor av energi för dagen. Hemma gör jag aldrig gröt, men det kanske jag kan ändra på. Jag förtjänar en bra start på dagen!

Ny motivation till träning

En av alla de aspekter jag uppskattar med Masesgården, är att jag kan träna mycket och testa några olika former av träning. Den senaste veckans besök har gjort mig mer träningssugen ingen, och det behövde jag.

Det var en del yoga och yogaliknande pass under veckan. Det passar inte mig just nu. Jag trodde att yogan skulle passa mig bättre men jag inser att jag blir gladare när jag får ta i lite mer. Jag testade bland ett step up pass och ett danspass och det var kul, tycker jag. En annan insikt var dock att jag behöver rehabilitera mina axlar innan jag kan göra mer rörlig träning. Det gör för ont. Även om jag försöker hålla armen stilla så rycker den till i takt med musiken. Jag har svårt att förutse vilka rörelser som gör ont. Simning och promenader är det som passar bäst, samt gym. Jag testade även vattenjympa vilket kändes okej. Har nog inget annat val än att lyssna till kroppen.

Min slutsats är att jag behöver fortsätta med promenader och simningen under våren och helst komplettera med gym, kanske även vattenjympa. Men tuffare pass som jympa eller dans får vänta till axeln mår bättre. Det känns okej, även om jag tänkt mig något annat. Det viktigare är att motivationen är tillbaka.

Skönt att vara hemma

Idag har jag kommit hem efter en vecka i Dalarna. Jag har varit på hälsohemmet Masesgården, som jag antagligen kommer att skriva alldeles för många inlägg om. Det är ett alldeles unikt ställe som jag besökt många gånger tidigare och där varje besök betyder mycket.

Som ”riktigt” hälsohem, serverar de inte kaffe. Antingen får man avstå kaffe eller får man ta med lite pulver och fixa med på rummet. Det finns alltid tillgång till tevatten och på vissa rum finns vattenkokare. Mitt fall fungerade det inget vidare med pulverkaffe. Det smakade inte gott. Jag vill dessutom ha mjölk i kaffe och det fanns inte att tillgå. Jag försökte fixa kaffe, smuttade lite men det smakade inte. Konsekvensen är trötthet. Livet är inte lika roligt utan kaffe.

Det första jag gjorde vid hemkomst var att åka iväg för att köpa mjölk. Kunde dock inte hålla mig tills jag kom hem så det blev kaffe på Gateau i köpcentret. Oj så gott. Jag kände hur lyckan steg. Trots kaffe bestod dock tröttheten. Min varukorg i affären avslöjade orsaken. Omedvetet hade jag plockat ner blodpudding, viltpate, leverpastej mm. Mitt järnbegär har talat. Vegetarisk mat är gott men det ger tydligen inte mig tillräckligt med järn. Ny fyller jag på med både järn och koffein. Framtiden ter sig genast ljusare.

Olika syn på livet

Till frukost har jag haft ett ovanligt intressant samtal om livet. Vi kom att prata om vad som är viktigt och personen jag pratade med menade att det var hens företag. Går företaget bra, så mår hen bra. Själv sätter jag min hälsa, min utveckling, familj och vänner högre. Ett jobb som jag trivs med är naturligtvis viktigt, men inte det allra viktigaste i mitt liv. Vi är olika, vilket gör diskussionen intressant.

Personen pratar om att det handlar om att överleva. Man måste försörja sig för att överleva. Jag håller förstås med men undrar om det finns olika sätt att leva på. Personen på bor Kungsholmen i Stockholm med utsikt över vattnet. Kanske att det går att överleva på andra sätt?

Personen ville visa sin öppenhet och berätta om en väninna som aldrig haft ett jobb och inte någon inkomst. Väninnan var konstnär. Här borde jag varit tyst. Men jag kunde inte låta bli att från om konstnär kan vara ett yrke, om stipendier och konstförsäljning kan räknas som inkomst. Jag vill egentligen inte märka ord men ibland avslöjar människors ordval mer än avsett om deras värderingar.

Min tanke är att var och en får göra som den själv vill. Det är ett val. Det är inte ett måste att göra karriär, det är inte ett måste att ha nära till tunnelbanan och det är inte ens ett måste att ha en fast anställning. Det är frivilligt och helt ok om man vill det. Vi är många som är priviligierade och som har det riktigt bra. Kanske att vi som är det, kan hitta andra ord än att prata om överlevnad.