De polyglotta älskarna

De polyglotta älskarna av Lina Wolff är en roman som jag sett fram emot att läsa sedan den blev vinnare av Augustpriset 2016. Min läsupplevelse blev dock inte alls som förväntat, vilket säger en del om mina förväntningar.

Det är en berättelse i tre delar med tre olika berättarröster. I centrum av berättelsen finns en manlig författaren med drömmar om en älskarinna som talar alla hans språk. När man läser finns ingen självklarhet i hur delarna hänger samman men allt knyts ihop på slutet.

Min upplevelse är att det är en snirklig berättelse med många nakna kroppar och sex. Jag kan se att det är ett intressant upplägg, många gånger välskrivet men jag ser inte storheten i historien. Jag gillar inte karaktärerna, eller så förstår jag inte deras drivkrafter. Jag är inte heller så förtjust i balansen i berättelsen, där det finns en hel del avsnitt som jag inte tycker tillför något. Dessutom är jag lite besviken på Stockholmsskildringarna.

Kanske att jag inte förstår, kanske att jag hade för höga förväntningar eller så är det så enkelt att det här inte är faller i min smak. Och det är ju sådant som är så intressant med böcker och läsning.

13 tankar på “De polyglotta älskarna

  1. Tråkigt när man stöter på böcker man inte gillar. Vilken tur ändå att det finns något för alla att läsa. Det inte du gillar älskar någon annan, Det är det som är så fantastiskt med litteratur.
    Anneli

  2. Pingback: Aftonland | På Gång

  3. Pingback: Köttets tid | På Gång

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.