Det som inte dödar oss

Det har tagit några månader att ta sig igenom ”Det som inte dödar oss” av David Lagercrantz dvs den fjärde millenium-boken. Jag har lyssnat som cd-bok med Stefan Sauk som uppläsare.

Det är en komplicerad historia som tar tid att komma in i. Det är detaljrika beskrivningar men eftersom det rör sig i en komplicerad it-värld så är det inte helt lätt att förstå. Jag upplever det som mer välskrivet än tidigare böcker men något tunnare story. Men självklart har även denna många spännande vändningar.

En anledning till att det tagit tid att lyssna är att jag somnar. Jag har lyssnat på varje avsnitt minst tre gånger. Är man vaken kanske upplevelsen blir en annan. Stefan Sauks uppläsning är dock helt fantastiskt, värd en egen hörning. Nja, jag är inte så imponerad. Kommer knappast slänga mig över nästa bok som kommer i höst.

Annonser

16 thoughts on “Det som inte dödar oss

    • Det är klokt. Jag har också en del böcker jag inte läser av princip. Kepler tex pga deras fånerier med att vara hemlig författare som ändå ville synas överallt.

  1. Det måste förstås vara en fördel om man är vaken när man lyssnar 🙂

    Efter dina tankar + kommentarerna här är det ingen bok jag kommer att ge en chans. Det har varit segt med läsandet sista året för mig, har läst ett par böcker i sommar i och för sig. Håller just nu på med ”Käraste Herman”, Sveriges rasbiolog” (Herman Lundqvist) som jag snöat in på. Bra, men läser inte så många sidor åt gången, trots det. Då tar det tid!

    • Jag läser väldigt mycket på sommaren. Älskar att sitta och läsa på balkongen, på en strand eller uteservering. Just nu läser jag Malin Persson Giolito ”Störst av allt” och den är superbra. Säger jag som inte är så förtjust i deckare.

      Jag gillade Herman Lindqvist tidigare, bland annat hans program på tv. Men sedan blev jag så besviken när han, i en frågesport, inte kunde svaren på sådant han skrivit om och haft med i sina tv-program. Det kändes inte så genuint.

      • Nu blev något fel, jag menar inte Herman Lindqvist, utan Sveriges rasbiolog Herman Lundborg som var pappatill Uppsalas rasbiologiska institutet. Hur han kom på idén att mäta skallar osv.. Du såg väl Sameblod? för att sätta etiketter på folk och därmed göra oss till den mest högtstående ”vita” rasen. Samer var målet för hans forskning… de var lägre stående. Trots det fick han barn tillsammans med en samekvinna! Han var så trovärdig i forskarsammanhang att många betalade pengar till honom för att han skulle kunna fortsätta forska. Hemma i Stockholm/Uppsala hade han fru och två söner.. men så långt jag kommit i boken nu, så verkade inte de vara så viktiga i hans liv… 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s