Perspektiv på tre månader

Det är nu tre månader sedan min älskade ögonsten rycktes ifrån oss. Han är så oändligt saknad. Det är så mycket som hänt under dessa månader, så många tårar och så mycket hopplöshet. Ändå står jag fortfarande på benen och har en tro på framtiden. Men jag har även med mig väldigt mycket ny erfarenhet, omvärderade värderingar och en annan syn på livet.

Men just idag låter jag sorgen saknaden att ta plats. Den får inte ta över hela mitt liv men det är en del av livet som måste få finnas. Min ögonsten kommer alltid att finns kvar i mitt hjärta. Så även om det gör ont och är tungt att bara, så kommer jag ändå alltid att bära med mig honom inom mig.

Annonser

5 thoughts on “Perspektiv på tre månader

  1. Hur väl känner jag inte igen det. Tack och lov så lär man sig att leva med det även om det finns stunder när man tror att det är helt omöjligt. Men sorg tar tid och behöver få utrymme…

  2. Tre månader kan vara en blinkning och en evighet i skuggan av sorgen. Efter snart sex år lever jag med saknaden och minnena, ibland kommer den rent fysiska smärtan tillbaka, men det blir allt längre mellan gångerna. Ta hand om dig! ❤️

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s