Vandring längs Öresundsleden

IMG_5551Sedan många år tillbaka har jag vandring som intresse. Inte så att jag är någon särskilt van vandrare, det blir ett antal korta vandringar per år och några lite längre. I år har jag planerat för att vandra längs Öresundsleden. Nu har jag förverkligat den drömmen.

Jag valde att vandra i fem dagar och min stora utmaning var att bo i vindskydd längs vägen. Det utmanar mig dels eftersom jag tycker att det är lite läskigt att bo relativt öppet i skogen, dels eftersom de inte är bokningsbara så man vet inte om man får plats och dels eftersom det inte finns så många och kräver planering för att få lagom långa dagsvandringar.

IMG_5566Leden startar i Utvälinge utanför Ängelholm. Här är underlaget mjuk, vandring över strandängar och genom hagar. Det var ett otroligt fågelliv vilket imponerar på mig. De flesta hagar var tomma men i en  fanns en tjur som inte verkade gilla vandrare. Det blev en rejäl omväg för min del. Efter ca 19 km kom jag fram tll min första övernattning i vindskydd som blev med en dansk man och hans barn. Det blev bara trevligt.

Andra vandringsdagen blev mer utmanande. Via Arild började jag ta mig upp för alla backar i Kullabergsområdet. Det blev tufft med lite för tung ryggsäck. Det som överraskade mig är att det är så mycket uppför och lika mycket nedför. Man går upp och ner ett antal gånger. Vissa delar var mycket branta. Men ryggsäcken blev det nästan för svårt för mig. Å andra sidan kom jag upp, så visst klarade jag det. Men oj så jag fick slita. Det tog tid och jag fick planera om, och valde att stanna redan ute på Kullen, längst ut på Kullaberg. Helt rätt beslut. Det blev en riktigt fin kväll, en av den finaste denna sommar, kanske finast detta decennium.

IMG_5707Tredje dagen skulle jag vandra ca 25 km så det vara bara att knata på. Fick ta de försiktigt när jag skulle ner för Kullaberg men sedan var det mycket lättvandrat. Fin utsikt över Öresund hela vägen. När jag kom fram till min övernattning, så hade redan campare slagit läger vid vindskyddet. Men det skulle tälta så allt gick bra, jag fick min sovplats. Jag fick även en magisk kväll. Solnedgången var enastående, har aldrig sett någon lika vacker. När mörkret sänkte sig, var det helt klart. Så när jag låg i vindskyddet, hade jag en sprakande el i förgrunden, ett stilla Öresund och sedan ett glittrande av lampor i Danmark. Önskar så att jag kunde fånga detta på bild. Det är bland det finaste jag sett.

IMG_5743Även nästa dag blev lättvandrad, med undantag för en brant backe vid Sofiero. Jag gjorde även en avstickare ner till stranden i Helsingborg, bara för att njuta av solen och folklivet. Sedan vidare till Rydebäck när nästa vindskydd väntade. Här fick jag bo ensam men kände mig inte helt trygg. Det låg så nära camping och parkering och lätt för andra att passera. Den här natten sov jag inte så mycket.

Sista vandringsdagen blev den skönaste. Solen sken när jag gick på sandiga stigar ner till Landskrona. Det var ett började landskap men det kändes värt att gå upp och ner för alla backar.

IMG_5802Det finns så mycket att berätta och varje del av leden ska få en egen beskrivning i sinom tid. Men nu nöjer jag mig med att berätta att hela vandring överträffade alla mina väntningar och jag är mycket glad att jag kom iväg. Att skorna är slitna och ryggsäcken är tung, är sådan jag kan lära av. Oavsett alla utmaningar så klarade jag denna utmaning utan minska skavsår. Det är en fröjd.

Annonser

22 thoughts on “Vandring längs Öresundsleden

  1. Vilken härlig vandring du har gjort! Men också en strapats för jag minns sedan tågluffningens tider att tunga ryggsäckar är ett gissel. Själv hade jag aldrig vågat sova själv i ett vindskydd…

  2. Vilken härlig vandring du gjort. Det låter helt underbart och jag har varit med dig på en del stigar här under morgonen. Tack för att jag fick återse mina fina minnesplatser. 🙂

  3. Spännande med vindskydd och sällskap eller inte. Jag har aldrig tänkt på det där. Låter som en underbar vandring iaf.

    • Den passade mig. Jag lär mig väldigt mycket om mig själv vid varje vandring samtidigt som jag ser mycket. Hade nog tur med sällskap denna gång, det kan man nog inte räkna med i dessa områden. Betydligt fler än vandrare som hittar dit.

  4. För mig är du en tuffing både att du vågar och orkar. Att sova så där oskyddat och vara kvinna, det skulle inte jag våga och hur var det att sova helt ute som du väl gjorde på ett ställe? Myggen var de jobbiga, hur hittade du vatten och mat, toa, dusch hahaha det är inget för mig hörs väl tydligt, jag är för bekväm och min kropp skulle inte orka.

    • Planeringen av vandringen är viktigt. Jag föredrar vandringar där det finns vatten på ett eller annat sätt längs vägen samt dass. Kartor är viktiga. När det gäller orken så försöker jag spränga gränser. Bevisa att jag kan mer än jag tror.

      • Igår höll jag garanterat på att spränga mig själv. Skulle hämta barnbarnet vid hans skola, tog cykeln, hjälmen och drog vingligt iväg. Tur att själva cyklandet sitter i ryggraden så vinglig som jag är. Sen gick vi hem och jag drog min cykel, absolut det tyngsta jag har gjort på länge, dyngsvettig och knallröd i mitt ångande ansikte. Flåset, hjärtdunket, nää fy för dålig kondition. Tog mig säkert en halvtimma i soffan att hitta mig själv igen. Kram på dig starka kvinna!

      • Hoppas att det känns bra idag! Alla utgår ifrån sina egna förutsättningar – det är jätteviktigt. Jag är ingen atlet, kommer aldrig bli, men jag kämpa alltid på.

  5. Ping: Dela erfarenheter Öresundsleden | På Gång

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s