Vi är människor

I förra veckan var jag på en tillställning för ingenjörer. Som så ofta i dessa sammanhang, så kolla man runt för att se vilka människor som hittat till evenemanget. Mest män, kan man snabbt konstatera. Män som är betydligt äldre än mig. Det finns kvinnliga deltagare men en minoritet. Genderperspektivet gör sig påmind. Och jag ställer mig frågan; Vad är naturligt, vad är kultur och vad är enbart obetänksamhet?

Så samtalar jag med en kvinna. Vi konstaterar att det inte är så många kvinnor där, definitivt inte så många unga. Ytterligare en kvinna gör oss sällskap. Samtalet är mycket givande och böljar fritt mellan olika ämnen.

I kaffepausen hamnar jag vid ytterligare en kvinna och vi diskuterar föredraget. Männens står i klungor.

Efteråt funderar jag på vad det beror på. Är det så att det finns något i vår uppfostran eller i vår kultur som gör att vi väljer att samtala med människor av samma kön? Eller är det obetänksamhet, att vi inte tänker till och anstränger oss att beblanda oss mer med varandra? Eller är det helt enkelt naturligt för oss att tala med likasinnade?

Ibland känner jag väldigt starkt att en förändring behövs. Men ibland undrar jag om vi faktiskt bara ska acceptera hur vi är – vi är människor med olika intressen. Och vi dras till olika människor i olika situationer. Vi är människor.

Annonser

11 thoughts on “Vi är människor

  1. Förr trodde jag mer på absolut jämlikhet men idag tycker jag mer att folk får vara som dom är och att vi är olika. Att vi är olika genetiskt eller av uppfostran/vana/tradition kan jag acceptera.

    • Jämlikhet är grejen enligt mig eftersom det gäller ”allt”; ålder, bakgrund, erfarenheten mm. Jämställdhet mellan könen är så begränsat. Men just nu tror jag att vi fokuserar alltförmycket på alla etiketter istället för att bara se oss som människor och individer.

  2. Jag tror det beror på många faktorer, främst att det är en manlig värld, som de flesta sammanhang är. Prova vad som händer om du börjar prata med en av dem nästa gång.

    • Jag jobbar i en mansdominerad bransch och talar med männen varje dag. Så nog vet jag vad som händer. Men jag tror att fokuserar alltför mycket om kön. Jag gillar mångfald, och jag gillar att upptäcka människor med olika egenskaper, bakgrund, intressen mm. Det handlar om så mycket mer än kön.

  3. Det finns helt klart en manlig värld och en kvinnlig. Känner så väl igen det från min tid i ett mansdominerat yrke. Men jag blev rätt bra på att blanda mig och har kanske lite av det manliga sättet att kommunicera…

    • Jo, kanske men för mig är det viktigt att få en rejäl blandning – olika åldrar, olika bakgrund, olika intressen, olika egenskaper, olika handikapp – långt mer än bara kön. Och i allt detta se att vi är människor, oavsett om jag är halt, man, kontrollfreak, sångare eller vad jag nu är.

  4. Jag har arbetat i både starkt mansdominerat yrke, skolade om mig och har sedan arbetat i starkt kvinnodominerat område. Jag tror det handlar mycket om tradition, men även att jag oftast har mer gemensamt med kvinnor än med män. Det är helt enkelt lättare att umgås med kvinnor. Men jag har även goda vänner som är män… Det handlar syvende och sidst om personkemin.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s