Inre stress

Pulsen steg i morse då jag blev varse om händelserna i Bryssel. Jag visste att jag hade en medarbetare på väg mot Bryssel och det blev rejäl fart på benen för att ta reda på flygtider och om jag möjligen hade fler kollegor som var i Brysselområdet. Vi har bla ett kontor där och många av mina kollegor reser dit, hyfsat ofta.

Det blev en lättnad när jag fick kontakt med min medarbetare och det var lätt att ge beskedet att han skulle försöka ta sig hem igen, inte åka vidare. Det var dock inte så lätt. Vid ett samtal några timmar senare hade han i alla fall kommit en bit, och ytterligare en stund senare fick jag besked att det var mer krångel. Sent på eftermiddagen satt han på en annan flygplats med gott hopp om att få komma iväg. Snart.

Sånt här ger mig en inre stress. Känner förstås ett mycket stort ansvar för mina medarbetare men det är ju ytterst begränsat vad jag kan göra i en sådan situation. Jag gör självklart allt jag kan men jag kan ju inte ta bilen ner och hämta honom.

Nu har allt gått bra, och det är jag så oerhört tacksam för. Ska slappna av nu.

Annonser

8 thoughts on “Inre stress

  1. Klart att sånt ger en inre stress men vad skönt att det gick bra för honom. Såna där dåd är helt obegripliga och skrämmande.

    • Svårt att ta in men ändå så nära. Jag känner många som regelbundet reser till Bryssel, eller bor där och min Facebook är fylld av hälsningar och kommentar om personer som är säkerhet. Lite märkligt att det sa vara så.

  2. Förstår mer än väl att det skapade en stark stress. I vissa lägen är vi så maktlösa och det som har hänt i Bryssel är verkligen en fasa…

    • Men så snart stressen lagt sig så infinner sig en stark känsla och vilja att förändra detta dystra samhälle. Jag tänker inte bara se på.

  3. Jag har ju en svärson i Brussel, d v s efter nervpirrande väntan fick vi veta att han stannade i Sverige denna vecka, eftersom hustrun blivit sjuk. Tack, twitter! Och ödet…
    Otäckt och obegripligt är det.

    • Obegripligt är det verkligen. Och precis som du skriver har sociala medier blivit allt viktigare – ett jättebra sätt att lugna och sprida information utan att belasta telefonnätet.

      • Jag hörde också att man i sociala media erbjöd samåkning och övernattning, på samma sätt som i Paris. Då känner man sig ändå lite hoppfullare om mänskligheten…

      • Verkligen! Ibland glömmer jag bort att vi faktiskt är väldigt många fler som tar avstånd från våld och terror än de fåtal som tycker att det är ok. Nu visar vi det!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s