Mina sköna kvällar må göra mig gott men det gäller inte hela mig. Mitt hår är inte så nöjd med alla bad och den efterföljande lättjan.
Det finns ingen kam eller borste i min väska. Så när jag lämnade bastun i torsdagskväll så gick jag rakt ut i regnet med blött och okammat hår. Och det upprepade jag i går när jag lämnade badhuset. Det kändes befriande och nu syns det på toppen av skallen där det egentligen borde finnas en frisyr. Där finns bara ett fluffigt trassel.
Lättjan trasslar till mitt hår. Lättjan låter det vara. Snygg får jag vara en annan dag.
På Gång 