Stockholm Tunnel Run

Då var dagen här då jag och drygt 42000 andra fick möjligheten att springa i norra länken-tunnlarna. Stockholm Tunnel Run är en löparupplevelse på 10 km och något jag sett fram emot.

Vaknade med hosta och borde antagligen ta det lugnt. Men eftersom loppet är en en-gångs-upplevelse, så ville jag inte missa det. Bättre att ta det lugnt än att missa helt, tänker jag.

Det var otroligt mycket folk, alla i gula västar och det var en del av upplevelsen. Jag startade i sista startgrupp, vilket förstås var uruselt val. Jag vill gärna delta men inte ha min tid på webben, där av anmälde jag mig till promenadklassen. Och det var verkligen en promenadklass, trångt och enormt tjatter. Vid varje konstverk, stannade allt av då alla tog fram sina kameror.

För min egen del gillade jag upplevelsen i sig, att få se tunneln, men springmässigt var det uruselt. Lungorna värkte och pep, och vid vissa uppförslut blev hostan lite för mycket. Jag fick gå lite grann och sedan ta nya tag.

Skönt att vara i mål, kul att få ha varit med om detta och i morgon får jag väl veta vad kroppen tyckte och upplevelsen.

Gigantisk trötthet

På väg ur en påfrestande period på flera plan och jag dimper ner i vardagen med en duns. Jag inser att jag är så gigantiskt trött. Har haft mycket på min lott den senaste tiden och har uppbådat mycket energi men nu känns det som att det är reserverna jag tärt på. Det är snart tid att koppla av och ladda om. En sista urladdning på lördag i Stockholm Tunnel Run. Och på söndag blir det soffan!

Manikyr

Kvällens aktivitet var att få naglarna fixade. Det är skönt att bli ompysslad ibland. Denna gång testade jag Gildaskolan. De har en bra priser, god service och väldigt trevlig miljö.

Omvårdnaden av händerna, med massage och nagelpyssel var riktigt skönt. Jag njöt och naglarna blev fina. Däremot blev lackningen inte så snygg. Vet inte om det var mitt val av nyans, sämre kvalitet på lacket eller studentens ovana, men det ser inte särskilt proffsigt ut. Nåväl, inte värre än att jag kan ta bort färgen och fylla på med nytt.

Tacksam att jag kan unna mig dessa lyxstunder ibland. De betyder mycket för mig.

Skärpning Åhlens

Denna vecka är det dags för Åhléns City i Stockholm att lyssna på en kund och förbättra sin service.

Besökte kosmetikavdelningen för inköp av ett läppstift. De har ett stort utbud och jag behövde ett gott råd för att hitta en nyans som jag passar i. Men ack, det var inte så lätt att få rådgivning.

Först och främst fick jag vänta i en evighet innan någon av expediterna ville hjälpa till. När en kvinna väl kom, hade hon inte så mycket till råd. Hon visade några färger som hon tycker om. Men nu var det ju mitt ansikte nyansen skulle passa i. För mig är det ointressant att andra tycker nyansen är fin.

Det här känns väldigt nödigt. Det finns så många som har kosmetik som intresse, som är riktigt duktiga på att få andra att hitta rätt. Att han en ointresserad expedit ger inget förtroende. Åhléns, ni kan bättre än så här! Ge oss konsumenter goda råd, det är en del av köpupplevelsen.

En komplimang

Ikväll var det hög tid att besöka frissan igen. Jag besöker samma salong varje gång men har inget krav på frisör, jag tar den som har tid för mig. Eftersom jag är stamkund sedan många år, så är det flera som känner igen mig.

Vid förra besöket blev det en rejäl frisyrförändring. Längderna försvann och en kortare frisyr fick träda fram. Och jag stormtrivs i den nya frillan.

Ikväll när jag satt i frisörstolen, redo för uppfräschning, kom en av mina favoritfrisörer fram och berömde min kalufs. Redan innan klippningen. Han tyckte jag gjort helt rätt som satsat på en kort frisyr och sa att han tyckte jag såg mycket yngre ut.

En alldeles spontan komplimang. Den värmde så gott. Visst blev jag nöjd med dagens klippning, men det är ändå komplimangen som är dagens glädjeämne.

 

Och listan är kvar…

Efter en bra dag på jobbet, blev det en promenad på vägen hem för att fixa med lite ärenden. Sedan vidtog tvätt, matlagning och disk och därtill lite egen vård. Och där tog det stopp. Alla ambitioner för kvällen stannade precis där. Det var så otroligt skönt att få ta hand om kroppen, stanna i badrocken och bara koppla av. Jag tror att jag behöver det. Just i kväll.

Att-göra-listan, den får ligga kvar här tills i morgon. Den är ju knappast stöldbegärlig.

Liten inblick i vården

Lycklig över att vara frisk får jag ändå möjlighet till små korta inblickar i den svenska vården. Med en förälder på sjukhus har jag under helgen försökt förstå vad som sker och varför.

Min första observation är att allt är under prispress. Många av vårdtagarnas önskemål kan inte uppfyllas eftersom ”det blir för dyrt”. Gillar visserligen att landstinget är sparsam med våra gemensamma medel men ser gärna att de ger vårdtagarna ett annat svar på deras frågor. Den trasiga stol jag bad att få utbytt i fredags, stod kvar i söndags när jag lämnade sjukhuset. Den som sätter sig i den stolen, riskerar ett besök på akuten.

Min andra observation är att alla inte passar för vårdyrket. Jag är en av dem och jag har valt annat yrke. Bland de i personalen som jag mötte i helgen, undrar jag om några av dem vore lyckligare om de hade en annan roll. Fick intrycket att några inte riktigt gillade människor och det är inte en känsla som inte hör hemma i omsorgen, tycker jag.

Min tredje observation är sjukhuset inte tycks vilja ha besökare. Det var minsann inte så lätt att hitta parkering, det var dyrt att parkera och långt att gå. Det kaffe som anhöriga erbjöds var något jag inte gärna dricker igen.

Nu är jag än mer motiverad att hålla mig frisk. Mitt förtroende för vården är på väg i en nedåtgående trend och jag hoppas att jag slipper nyttja vårdens tjänster.