Olika delar av Skåne

I Skåne känns mycket som nära. Det är avstånd men det finns infrastruktur att ta sig mellan städer. Det här passade jag på att nyttja idag och började dagen med en tur till Helsingborg. Det var grått hela vägen dit och där jag tänkt mig en solskenspromenad blev det istället ett stosande i duggregn. Jag lyssnade till klockspelet och kände mig nöjd med ett kort besök. Tåget tillbaka mot Malmö, men enbart för att byta tåg.

Och jag valde ett tåg mot Simrishamn. Jag har aldrig varit där och vet inget om det, mer än att jag hört så mycket gott om Österlen. Tågresan tog längre tid än jag trodde och redan i Ystad klev jag av då kaffesuget blev för stort. Jag klev av tåget strax efter tre och möttes av ett ganska tyst Ystad. Det visade sig att allt stängde klockan tre och därefter var det mest vilsna turister som nötte de ljuva kullerstensgatorna. Det är verkligen pittoreskt i Ystad och det är mysigt att bra gå omkring. Jag hittade ett café och fick där en extremt god bit smörgårdstårta som jag dessutom toppade med världens godaste gräddebulle. Mums.

En bok hann jag läsa ut på tågresan och fick en fin dag. Sen eftermiddag kom solen fram och när jag kom fram till Malmö var redan festivalstämningen hög. Skåningarna dras till Malmö och jag längtar hem.

Malmö by night

Fredagen innebar start för Malmöfestivalen. Det är feststämning på gator och torg, massor av folk, karuseller, och försäljningsstånd. Det finns något för alla åldrar och för mig fanns det bla en konsert med Bo Kaspers Orkester.

Det är något speciellt när sommarmörket lägger sig, det är varmt och man njuter av sommarkvällen. På stortorget finns en storscen. Framför den var det kräftskiva under den tidiga kvällen men den var över när Bo Kaspers kom upp på scen. Efter en trevande start kom stämningen igång ordentligt och det var härligt att så där och trängas och svänga med i takten. Jag som knappart hört bandet tidigare, blev positivt överraskad och känner att jag måste kolla in deras texter lite mer. Musikaliskt var de otroliga, riktigt bra musiker vilket är en fröjd att få höra.

Ser fram emot vad lördagskvällen kan erbjuda.

Lund en vanlig fredag

Idag var det Lund som fick chansens att visa upp sig och göra intryck på mig. Jag har varit i Lund tidigare men inser att det nog var i tonåren och det är ju ganska länge sedan.

Kulturen i Lund är två kvarter med muséer. Påminner mig om Skansen, mindre men minst lika bra. Det fanns många byggnader att besöka; fyllda som muséer, från olika tider och en del med olika utställningar. Flera av dessa utställningar var riktigt bra och jag fastande för en som handlande om böcker och boktryckarkonsten. Man guidades från A till Ö på ett mycket intressant sätt. Det gav perspektiv både på skrivandet och läsandet. Kulturen i Lund är något för omfattande för ett besök, man bör nog se några delar i taget. Väl värt ett besök och jag hoppas att jag kommer att återvända någon gång.

Att besöka domkyrkan var ett måste för mig. Jag minns när jag som tonåring var där med min morfar. Ändå blev jag förvånad att jag inte kände igen mig. Jag minns det helt annorlunda. Spännande vad tiden gör med våra upplevelser och hur olika vi upplever saker vid olika tider.

Att ströva runt i Lund var trevligt. Jag hann besöka några caféer och även Konsthallen. Jag kände mig trött men riktigt nöjd med besöket när jag tog tåget tillbaka till Malmö. En vanlig fredag i Lund kan vara en riktigt fin upplevele. Men jag undrar hur jag kommer att minnas den om 25 år.

Malmö i augusti

Att vandra runt i Malmö är som att gå omkring på ett byggarbetsplats. Det byggs en del men framförallt omvandlas just nu staden inför en festival. Det är avspärrningar, karuseller, stora scener och en massa staket överallt. Det är svårt att se Malmö, men jag gör ett försök.

Igår var det oväder över Skåne och Malmö var inte förskonat. Det blåste upp och kom rejäla regnskurar. Den kraftiga blåsten kylde ner både mig och staden. Idag var solen framme, ingen påtaglig värme men det är alltid skönt med solsken. Förutom rundvandring, satsade jag på konst idag och jag besökte både Malmö konsthall och Moderna museet i Malmö.

Utställningen ”24 Spaces” på Malmö konsthall, är jag fortfarande undrande över. Det anges att det är ”rum för icke-kommersiella verksamheter” och det kan jag hålla med om. 24 konstnärer har fått en ruta var att fylla med vad de ville. Och jag fattar inte. Jag försökte ta mig runt i rutorna en och ta in konsten men jag vet inte vad jag har sett. Det var inget som berörde, väckte frågor eller som fick mig att reagera på något sätt. Jag förväntar mig något av konst men detta gav ingenting för mig. Märkligt.

Efter ännu mer rundvandring längs Malmös gator, tog jag mig till Moderna museet. Här fanns mer att se, men ändå relativt lite med tanke på vad jag hade förväntat mig av moderna museet. Huvudutställningen var på temat ”det nordiska vemodet” och vemodigt var känslan.

Jag inser att jag är bortskämd som på ett enkelt sätt har tillgång till hela Stockholms konstutbud. För mig var detta ett extra upplevelse. Men jag vill att fler städer ska ha tillgång till ett gott konstutbud. Om jag själv hade startat med dessa utställningar, hade jag aldrig fortsatt utveckla mitt eget konstintresse. Det oroar mig. Det gör mig ledsen. Jag hade verkligen förväntat mig mer av dessa museer. Nu ska jag fortsätta att undersöka Malmös konstutbud. Hoppas att jag missat något som gör mig positivt överraskad.

Vaxholm

Vaxholm är en central punkt i Stockholms skärgård, i alla fall om man inte har egen båt utan åker med skärgårdsfärjorna. Vaxholm vill gärna utnämna sig själv till skärgårdens huvudstad men det avstår jag från att ha en åsikt om. Jag bodde i Vaxholm några lyckliga år på 90-talet och numera göra jag gärna ett återbesök någon gång per år. Det betyder att jag tänker på det, men det är knappast en årligen återkommande ritual som blir verklighet.

I år har jag lyckats då jag tog en liten bilutflykt häromdagen. Jag hittade parkering, betalade för lång tid och började mitt strosande. Jag gick där jag brukar gå och fick den där varma känslan. Mycket är sig likt men en hel del är förändrat. Bland det som är förändrat finns flera pärlor, bland annat några bra och rustika butiker men där finns även nya inslag som jag känner mig främmande inför. Jag tror starkt på fri företagsamhet men ändå blir jag besviken när tex caféer och boklådor förändras och den mysiga känslan inte längre bibehålls. Självklart är jag kluven till detta. Allt kan inte vara pittoreskt men jag uppskattar verkligen när småstadskänslan, skärgårdskänslan, finns där.

Besöket gick snabbare än vad jag hade betalt parkering för. Det är inte mitt gamla Vaxholm som jag besökte och jag inser att jag inte kommer att flytta tillbaka, trots att jag trivdes väldigt bra där. Sådan kan utvecklingen vara. Och för att vara helt ärlig, så jag själv både utvecklats och förändrats betydligt mer än Vaxholm under denna tid.

Kungliga biblioteket

Med varannandags-principen blev det inget skogsbesök idag utan en utflykt av lugnare sort. Min plan var att åka med ångbåten Norrskär på en tur i skärgården. Jag missade dock avgången och övergick till plan B som var en sightseeingtur runt Kungsholmen. Även den missade jag och orkade inte vänta in nästa avgång. Plan C var Kungliga biblioteket och det lyckades jag åtminstone med.

Det var mitt första besök men jag har länge velat besöka biblioteket. Dels eftersom jag letar efter en bra plats att sitta och skriva på, dels eftersom jag gillar platser med historiska vingslag. Just nu är jag uppfylld av att uppleva saker som andra har upplevt mer än 100 år före mig. Jag gillar att upptäcka likheter och fundera över skillnader. Jag samlar intryck och upplevelser i min anteckningsbok. Än vet jag inte hur jag ska använda alla texter men jag har ett korn till idé som jag ska låta växa fram. Det får ta tid men jag tror att det kan bli ett intressant projekt.

Tjugo minuter i stora läsesalen var allt jag klarade av. Det var rejält obekvämt att sitta men nedböjt huvud med rinnande näsa. Jag lyckades dock fylla några sidor i anteckningsboken och det blev till och med en liten dikt. Mitt citybesök var över på mindre än två timmar och resten av dagen har ägnats åt sömn. Det är också ett sätt att drömma.

Varannan dag i skogen

De senaste dagarna har jag försökt att tillbringa en del i skogen. Jag har besökt skogsområden jag känner väl men även hittat nya favoriter. Jag går längs vägar, stigar och leder och jag njuter av tystnaden, luften och den varierande omgivningen.

Ute på Bogesundslandet, nära Vaxholm, hittade jag nya favoriter till strövområden. Vacker natur och fina vandringsleder som passar utmärkt för hel- och halvdagsturer. Det finns förbindeler även om längre leder så variationen är stor. För mig känns det dock som att det mest har varit smakprov. Förkylningen har tagit all min ork så det har enbart handlat om strosande, inga krävande promenader. Och efter en skogsutflykt har jag behövt återhämta mig så varannan dag i skogen är vad jag klarat av.

Dock, har det visat sig att mina strövtåg har tärt mer på kroppen än väntat och förkylningen har förvärrats. Nu gäller det att var nedbäddad i sängen. Och där kan jag ligga och planera för härliga lingonpromenader i höst. Det ser jag fram emot.

Blåbärssmoothie

kängor(1)Att strosa i skogen är en energigivande avkoppling för mig. Det är rent meditativt samtidigt som musklerna får jobba. Att få stanna upp, andas ut, är så skönt. Att få stanna upp, knäböja, och plocka bär är en fröjd. Jag plockar bara de bär som jag tycker ser goda ut, så det är ingen överdriven mängd som kommer med hem till mig.

Bären rensas och sköljs med stor omsorg. Jag packar ner dem varsamt och fryser in. Det är en årligen förekommande ritual. Jag sparar till vintern. Men när vintern kommer har jag glömt bären, vet inte vad jag ska ha dem till och när våren kommer är alla bären kvar i frysen. Det ska jag ändra på i år.

Blåbärsskogen7Min dröm är att jag ska bli en mästare på att göra blåbärssmoothies. Nu letar jag recept. Jag provmixar och provsmakar. Och jag ska försöka portionsförpacka bären lagom till en frukost. Det ska vara enkelt och gott. Så är min dröm. Det är härligt med drömmar.

Till Mariefred med Mariefred

Det är inte min starka sida att erkänna min ynklighet, men det här semestern åkte jag på en förkylning som sänkt mig. Orken försvann, huvudet sprängde och halsen värkte. Febern gjorde mig yr. Nej, det var inte så jag tänkt mig avkoppling men så blev det. Även det ger minnen att se tillbaka på.

Att hålla sig stilla betyder inte att man behöver vara hemma. Man kan sitta still på en ångbåt, och jag valde S/S Mariefred som går mellan Stockholm och Mariefred. Resan tar vad 3½ timmar och den kalla vinden kylde mina varma kropp. Det var skönt att bara sitta där, ordentligt påklädd och läsa en bok. Det räckte orken till.

Mariefred är en liten och pittoresk ort. Atmosfären är mysig men det går fort att ta sig igenom staden. Gripsholms slott är ståtligt och tarvade ett besök. Jag orkade inte vara uppmärksam och hoppade därför över en guidning, men strosade runt på slottet och beundrade alla porträtten. Fint att uppleva och mycket intressant, så jag inser att jag behöver åka tillbaka någon gång och lyssna till guidning.

Efter slottsvandringen behövde jag sitta ner och vila och jag hittade ett trevligt café. Latten var god så även den kan jag tänka mig att återvända till. Till dagens överraskning hörde att jag träffade en kollega och fick en trevlig pratstund.

Det bästa med denna heldagsutflykt var ändå hemresan. Efter att har varit kallt och mulet hela dagen, bröt solen fram ur molntäcket och den varma kvällssolen värme min kind hela vägen tillbaka till Stockholm. Det var maximal avkoppling och jag kände att det inte alls är så dumt att behöva ta det lugnt i bland. Jag vet inte om det var solen, vinden eller latten en nästa morgon var jag feberfri. Det tackar jag för.

Norrtälje för en fika

Min tanke med den här semestern var bland annat att vandra. Jag har förberett mig, kompletterat min utrustning, bestämt rutt, gått in kängorna och packat ryggsäcken. Dagen före avfärd hade jag fruktansvärt ont i halsen, huvudvärk och orkeslöshet och jag beslutade att skjuta upp resan.

Att ligga hemma i sängen i sommarvärmen lockar inte. Jag bestämde mig för en liten utflykt till Norrtälje. Med en mugg kaffe och en ny ”CD-bok” for jag iväg. Huvudet dunkade men jag var fast besluten om att den lilla utflykten skulle göra mig gott. Jag ville så gärna må bra och få vandra i Dalarna.

Det är fint att strosa på de små gatorna, se småstadslivet och de pittoreska butikerna. Det var inte mycket folk, trots att det fortfarande är semestertid. Jag hittade flera trevliga fikaställen men jag fastnade för ett café med uteservering vid ån. Mysigt men jag var tvungen att erkänna för mig själv att jag mådde uselt. Febrig och trött och det som borde var gott fikabröd smakade inget alls. Därmed var den planerade vandringen inställd för i år.

Det blev ett relativt kort besök i Norrtälje. Den lilla staden förtjänar mer så kanske att jag borde åka dit igen. Kanske för lite shopping, kanske för en ny fika. Roslagen lockar. Norrtälje är ett bra mål för fikapaus.