Byggarbetare, utlandsfödda, pensionärer och en och annan föräldraledig. Många som samlats men det kändes inte särskilt trångt. Frukost på IKEA tycks locka, en alldeles vanlig onsdagsmorgon. Kaffe med fikabröd för en tia eller basen till en frukost för samma pris. Man får en hel del för en liten slant även om man möjligen kan ha en del åsikter om smak och kvalitet. För mig var detta en ny upplevelse men andra så betydligt mer vana ut.
Finns det någon form av socialt engagemang i detta? Alla är välkomna. Av kassörskans prata anar jag att några är stammisar. Jag ser äldre som har en anledning att kommer ut, hålla igång och som har ett mål för sin dag, utanför hemmet och ensamheten. Jag ser småbarnsföräldrar som får sitta ner en stund, barnen kan äta eller leka, och de får någon form av frihet för en kort stund. Jag hör en familj som pratar ett språk som jag inte förstår och de är minst lika oförstående inför valet att äta kanelbulle eller wienerbröd så här dags på morgonen. Och så jag, som lyckats hitta en undanskymd hörna med en fåtölj, som dricker en äppelmust med hallonsmak och väntar på att får köpa en lampa. Här samlas vi, oavsett bakgrund. Här är vi alla lika.
En vanlig onsdagsmorgon som gav mig en bild av Sverige som jag sällan möter. Stammis lär jag inte bli men jag gillar mångfalden av människor. För mig blev det en ganska ovanlig onsdagsmorgon, åtminstone för en kort stund.
haha!! Alltid bra med nya upplevelser 😉
Javisst, man behöver vidga vyerna ibland. Det är åtminstone kul.